"Musik berör utan att smitta" heter en ny flik som ligger på Kungliga Musikhögskolans hemsida där vårdpersonal med flera ska kunna få vägledning.

– Många vill veta vad det finns för vetenskapliga referenser och tanken är att man ska kunna hitta det här, säger Eva Bojner Horwitz, professor i musik och hälsa på Musikhögskolan, som bland annat har gjort forskningsstudier på hur musik används i livets slutskede på hospice i St Petersburg.

Hon framhåller att musiken kan fylla en viktig funktion för patienter, svårt sjuka i covid-19, som ligger i respirator och på grund av smittrisken inte kan vara fysiskt nära varken vårdpersonal eller anhöriga. Via den egna telefonen, eller vissa respiratorer som har musiksystem installerade, kan de sjuka få rogivande beröring.

Rätt musik avgörande

Helt avgörande för att nå de avsedda effekterna är dock att det blir rätt musik. Patienten måste själv välja sina favoriter och Eva Bojner Horwitz aktar sig noga för att presentera några tips på allroundstycken.

– Jag fick ett samtal från någon som undrade "vilken musik ska jag spela?". Men det är den subjektiva upplevelsen som är viktig, att det blir rätt genre. Vårdpersonalen, framför allt de som skriver in patienterna, måste ta det här samtalet med en anhörig.

Ett par minuters utfrågning vid inskrivningen – och en egen telefon med strömmad musik på bordet bredvid sängen, är i princip allt som behövs enligt Eva Bojner Horwitz.

– Jag har förstått att det har fungerat väl för sjukhus i Stockholmsregionen som har börjat praktisera det här. Det tar bara ett par minuter att luska fram vilka musikstycken som fungerar för just den här personen, som gör att man kan lugna andningen och öka välbefinnandet i en orolig situation, att man kan minska ångesten

TT: På vilket sätt kan musiken lugna?

– Det som händer bland annat är att vi får kontakt med lagrade känslominnen som vi kopplar till musiken. Vi får att påslag av hormonet oxytocin som också frigörs av beröring, men i min forskning har jag sett att man inte behöver bli berörd av en mänsklig hand utan att man också kan bli berörd av musik, av att titta på något vackert eller av en rörelse.

En annan tidsuppfattning

Ännu mer djupgående kan effekterna bli om man kan djupandas rytmiskt i takt med musiken inte minst när man får syrgas, något som Eva Bojner Horwitz har erfarenhet av, från tidigare arbete inom intensivvården i Schweiz.

Djupandningen kan aktivera det parasympatiska nervsystemet som stimulerar kroppens eget "lugn-och-ro-system" framhåller hon.

– Om man andas rytmiskt till musiken påverkar det alla sensationer och nervstimuli i hela kroppen. På hospice när man har lite tid kvar kan man få kontakt med en annan tidsuppfattning och komma in i en mer kvalitativ upplevelse av världen. Patienter i livets slutskede har beskrivit hur musiken kan stärka den här tidlösa livsupplevelsen.

I antikens Grekland kallades den för "kairos", framhåller Eva Bojner Horwitz.

– Det tycker jag nästan är det mest centrala nu, att patienterna slipper dödsångest och kan få ett mer kvalitativt livsslut.