Själv uppvuxen i den norrländska glesbygden har Maria Ulriksson länge funderat över och via dans velat arbeta med de maskulinitetsnormer som omgett henne. I dansprojektet "Öm.tålig", som inleddes med en första workshop i mitten av juni, utforskas just de normerna – och hur de påverkar såväl männen som människorna runt dem, i form av stereotyper och i värsta fall våld.

– Det finns en ganska befäst föreställning om vem den norrländske mannen är: autentisk, lojal, fåordig, ensamvarg... Vi broderar ut vilka de här männen hade kunnat vara om det inte hade funnits en massa fördomar, säger Maria Ulriksson, som leder och koreograferar projektet.

Amatördansare från Kramfors

"Öm.tålig" är Norrdans första så kallade "communityprojekt". I stället för professionella dansare är de nio deltagarna amatörer. Samtliga titulerar sig som män från Kramforstrakten, men förutom det är spridningen dem emellan stor, säger Maria Ulriksson. Vissa är runt 20 år, andra över 70 år. Vissa har dansat förr, andra inte.

– Min förhoppning är att det ska bli lustfyllt och autentiskt, men också en utmaning för dem, att våga röra sig på okänd mark. Då tror jag att vi kan nå något som både är spännande att se på och som kanske bryter med föreställningar om vad män i glesbygden är kapabla till.

En fördel med att använda just dans som undersökningsmetod är enligt Maria Ulriksson att man med kroppen som språk kommer åt annars outforskade personlighetsnyanser.

– Man pratar gärna i motpoler, det här är fult, det här är fint, men när man jobbar med kroppen når man mer motsägelsefulla känslor, säger hon.

Premiär i november

Maria Ulriksson väntade sig mer motstånd mot projektet än det hon hittills har stött på. Hon beskriver stämningen bland deltagarna som "uppsluppen". I stället har den största utmaningen varit att hantera covid-19, eftersom två av amatördansarna är över 70 år gamla och därför måste medverka på repetitionerna på distans. Förhoppningen är att läget förändras till hösten.

"Öm.tålig", med originalmusik av kompositören Anna Sóley Tryggvadóttir, sätts upp som dansverk på Norrdans i november. Därefter är projektets framtid oklar.

– Men det är något som vi hoppas på att få fortsätta bedriva, säger Maria Ulriksson.