Hela Rotterdam pryds av färgglada banderoller med textrader från tidigare Eurovision-vinnarlåtar – men det är egentligen det enda tecknet på att världens största musiktävling snart drar i gång i staden. De stora stadsfesterna får vänta, klubbarna har stängt och det är glest på gatorna.

– Den största skillnaden är att vi har ett otroligt robust "Health and safety-protocol". Åtgärderna är på plats för att alla ska vara så säkra som möjligt, säger EBU-chefen Martin Österdahl, som är högst ansvarig för Eurovision Song Contest.

På parkeringen utanför Ahoy Arena finns ett enormt tält där deltagare, delegationer och andra som arbetar med evenemanget måste testa sig för covid-19 minst varannan dag.

Malta och Island stoppade

Under lördagen testade en polsk medarbetare positivt för viruset, vilket resulterade i att hela den polska delegationen, inklusive artisten Rafal, sattes i karantän. Dagen efteråt testade också en person från Islands delegation positivt, och båda länderna missade söndagens välkomstparad. Även Malta och Rumänien stannade hemma, eftersom de bor på samma hotell som de drabbade delegationerna.

Tusse Chiza, som representerar Sverige, oroar sig dock inte.

– Vi är väldigt försiktiga och har en intern plan för att hålla oss inom gruppen så att vi inte sprider viruset. Blir någon mot förmodan sjuk kan man isolera snabbt. Det man kan vara orolig för är att vi delar hotell med många delegationer. Om en blir sjuk måste andra sättas i karantän, vilket kan vara tråkigt. Men jag är inte orolig för vår del, säger han.

Christer Björkman, tidigare tävlingsproducent för Melodifestivalen och numera SVT:s kommentator, beskriver en tillvaro där rörelsefriheten är kraftigt begränsad.

– Vi har vår egen buss, vår egen chaufför och vi får bara vara på hotellet. Vi får gå på promenader, men vi får inte sitta någonstans eller gå in i en butik. Det är priset vi betalar för att det här ska bli av, och vi vill att det ska bli av så vi respekterar det, säger han.

Myndigheternas publikexperiment

Trots den världsomspännande pandemin tycker både han och kommentatorskollegan Edward af Sillén att det känns tryggt att arbeta på platsen.

– Än så länge är det väldigt imponerande hur allting sköts. Vi ska komma ihåg att de har haft två år på sig att planera så det det vore konstigt om det inte var välplanerat, säger Edward af Sillén.

Men den obligatoriska testningen, en utökad produktions- och planeringstid, munskyddstvång och de extra stora lokalerna resulterar också i att priset för produktionen är högre än vanligt. Dessutom minskar publik- och sponsorintäkterna.

– Corona har gjort det väldigt dyrt för alla inblandade. Många företag och organisationer har fått känna på det under pandemin och vi är inget undantag. Det har påverkat kostnadsbilden ganska ordentligt, säger EBU-chefen Martin Österdahl.

Att Eurovision trots pandemin tillåter besökare beror på ett experiment som genomförs av nederländska myndigheter. Tidigare har flera liknande publiktester gjorts i landet. 3 500 personer är välkomna på evenemanget, vilket bara utgör en liten del av arenans maxkapacitet på 15 000 besökare.

– Det här är en del av de holländska myndigheternas ansats att öppna upp igen för en rad olika aktiviteter. Man gör ett kontrollerat event och testar alla i publiken. Sedan gör man en beteendevetenskaplig studie och följer upp smittspridningen. De tidigare studierna har fallit så pass väl ut att vi fick tillstånd att ha den här begränsade publiken, säger Martin Österdahl.

Den första semifinalen i Eurovision Song Contest, där Tusse Chiza tävlar, hålls den 18 maj.