Lisa Peterson växte upp i Texas, USA, i en musikalisk familj, omgiven av djur. När hennes mamma omkommer i en tragisk ridolycka använder hon musiken för att bearbeta sorgen, flyttar ut till den magiska ön Jorvik och börjar släppa låtar. Men Lisa Peterson finns inte på riktigt. Hon och hennes bakgrundshistoria är påhittad av personerna bakom onlinespelet "Star Stable", som har drygt 500 000 användare varje månad.
Hennes sångröst är däremot verklig – den tillhör Amanda Örtenhag från Sandviken.
Allting började när spelföretagets musikansvarige såg en av hennes konserter i hemstaden, och Amanda Örtenhag fick jobbet som Lisas sångröst.
– Onlinespel är överlag otroligt stort. Att man för in musik och sångröster i datorspel är framtiden, konstaterar Amanda Örtenhag.
Idealiserade och oförstörbara
Förutom att hennes låtar finns med i spelet, har Amanda Örtenhag uppträtt i "Bingolotto" och på spelföretagets kontor i en liveströmning. Låtarna finns även på Spotify, men under den fiktiva figurens namn, inte Amanda Örtenhags.
TT: Ser du någon nackdel med att du sjunger, men att musiken lanseras under Lisa Petersons namn?
– Jag hade sådana tankar från början, men nu när jag har kommit in i det har det inte alls känts så. De har alltid velat mitt bästa, jag får göra intervjuer i mitt namn, man pratar inte enbart om Lisa, säger Amanda Örtenhag.
Lisa Peterson är långtifrån den enda artisten som inte existerar i fysisk form. Den japanska animefiguren Hatsune Miku har varit 16 år sedan hon lanserades 2007, och turnerar världen runt i hologramform. Tidningen GQ Magazine kallade henne för den "mest spännande bokningen på Coachellafestivalen 2020".
Björn Thuresson, som är föreståndare på visualiseringsstudion Vic på KTH i Stockholm, förundras över hur avatarer som den animerade 16-åringen gör succé runt om i världen.
– Det måste vara för att de är oförstörbara, de kan inte ha några fel. De blir någon sorts idealversion och man kan ha fullständig kontroll över henne. Det finns tillkortakommanden i mänskligheten, och det uppskattar vi andra gånger – samtidigt kan det finnas en attraktion i det idealistiska, säger han.
Här börjar också en diskussion kring vad som är verklighet och inte, menar Thuresson. Avatarerna har egna sociala medier-konton där de agerar som om de vore verkliga personer.
– Någonstans börjar vi då närma oss, när är de inte det? säger Björn Thuresson.
Nedvärderar verkligheten
När Travis Scott höll en konsert i datorspelet "Fortnite" som en avatarversion av sig själv medverkade mer än 12,3 miljoner spelare, vilket var nytt rekord för antalet deltagare i ett Fortniteevenemang. Även i Minecraft arrangeras musikfestivaler för spelarna. På så sätt kan användarna gå på festival, utan att till exempel riskera att smittas av det nya coronaviruset. Och enligt Daniel Johansson, som forskar på musikindustrins utveckling vid Linnéuniversitetet, är det här bara början.
– Teknikmässigt har det plöjts ner en massa pengar för att kunna göra det här, och det är först nu som tekniken är tillräckligt billig och vi har processkraften i våra "devices". Det corona gör är att det skyndar på den processen, säger han.
En konsert i ett datorspel kan kännas väldigt annorlunda från en fysisk livespelning, men enligt Daniel Johansson finns det andra fördelar med att se artisten på internet – som möjligheten att interagera med artisten och andra fans.
I framtiden kanske publiken inte ens kommer att uppskatta upplevelsen av att befinna sig i en svettig konsertlokal framför sitt favoritband, menar han.
– Ge det 10 till 30 år. Jag tror den fysiska verklighet som har varit så mycket värd för oss, inte kommer att vara så mycket värd för kommande generationer. De kommer nästintill att leva i en mixad värld mellan nätet och verkligheten, säger Daniel Johansson.