Efter en ovanligt svår vår för museerna, med uppskjutna utställningar och sviktande besökarantal ser hösten något ljusare ut. Några har visserligen valt att skjuta upp sina utställningar till nästa år, Nationalmuseums stora presentation av Anders Zorn är till exempel framflyttad till februari 2021. Men museihösten kommer ändå till stor del att bli av.
– Det är fortsatt bekymmersamt, det är färre besökare än vad det brukar vara, framför allt för dem som har många utländska besökare. Men generellt kommer man att hålla utställningarna som planerat, säger Jeanette Gustafsdotter, generalsekreterare på Sveriges museer.
Natur och sorgearbete
Först om ett par år kommer man på allvar att märka av krisen i museiutbudet, tror Jeanette Gustafsson, eftersom planeringscyklerna för utställningar brukar ligga på två till tre år. I höst blir det inga stora visningar eller grandiosa premiärer. Men vanliga besök kan tryggt genomföras, menar hon, eftersom museerna har infört omfattande restriktioner.
– Och många vittnar om att det känns som en trygghet att kunna ta del av ett kulturevenemang på ett säkert sätt. Även om det inte är som det brukar vara kan man få känslan av att det är det.
I höst finns både en chans att fly pandemin, och att bearbeta den. Två utställningar handlar om naturen, där man kan reflektera kring hur den blir projektionsyta och tillflykt i svåra tider: "Arkadien – ett förlorat paradis" på Nationalmuseum och "Trollbunden – John Bauer och den magiska naturen" på Prins Eugen Waldemarsudde.
Bonniers konsthalls "Sorgearbete" relaterar annars mer direkt till dagens situation. Museet hade långt före pandemin planerat en utställning om sorg, och vår relation till föremål som blir kvar av människor som gått bort. Men i takt med att viruset skördade tusentals offer kom utställningen också att handla mycket om kollektivt sorgearbete.
Kollektiv och kvinnoliv
En kollektiv upplevelse skildras också i "Vår himmel röd" på Göteborgs Konsthall. Där undersöker fem konstnärer vad det är att vara kvinna i dag. Utställningen kom till i kölvattnet av #metoo och undersöker gränser mellan våld, ömhet och systerskap.
– Vad vi kanske inte hade räknat med är coronaläget där vi nationellt ser larmrapporter som visar att våld i hemmet ökar lavinartat. Enligt Brå hade övergrepp i hemmet ökat med 61 procent under våren. Så den här utställningen har fått en förnyad aktualitet, säger Stina Edblad, konstnärlig ledare på museet.
Bland verken syns till exempel kvinnor som formar självförsvarspositioner med sina kroppar och som bygger skydd av föremål i hemmet. Många är just nu isolerade med sina förövare, understryker Liv Stoltz, kurator för utställningen.
– Det finns en föreställning om att man ska vara säker och trygg i sitt hem. Men det behöver inte vara så för vissa, det kan vara en mardröm just nu.