Två hertigar styr en stad. De är tvillingar, födda på julafton, men tål varken varandra eller att julen ska konkurrera ut deras födelsedag. Julen har de förbjudit och i dess ställe infört hertigafton med hertigklappar.

– På hertigafton ordnar hertigarna varsin födelsedagsbankett och försöker bräcka varandra genom att göra den så storslagen som möjligt. Julen får man inte ens prata om i den här staden, berättar Sara Bergmark Elfgren.

Julkalendern är en något omarbetad version av hennes och Emil Maxéns barnbok med samma titel. Idén fick Emil Maxén när han läste Peter Englunds "Ofredsår" och fick upp ögonen för den festbankett i Nürnberg som anordnades för att fira slutet på det 30-åriga kriget.

Hundratals rätter

Festen pågick i dagarna tre och hundratals rätter serverades varje dag, berättar Sara Bergmark Elfgren. Barocken framstod som något av en fantasyvärld i sig och när hon och Emil Maxén i sin historiska research även hittade tidstypiska monster som "biskopsfisken" föddes det sagouniversum som de nu gemensamt har överfört till radiokalendern.

Historien berättas utifrån de två barnen, hertigdottern Ottilia, och grismatarpojken Amund, som – fram tills nu – levt ovetande om julen.

– De är uppvuxna i varsin del av slottet och känner sig väldigt ensamma när deras vägar korsas och de blir vänner.

Kalabalikaladåb

När hertig Ludbert skickar ut en delegation på jakt efter de monsterdelar som behövs för att laga en kalabalikaladåb till årets hertigafton leder det också till att barnen hör talas om julen.

Och vad händer då? Kan julkalendern avlutas med ett stort julkalas där alla blir vänner?

– Det är väl lite tråkigt om jag redan i maj säger hur en 24 delar lång historia som ska sändas i december slutar, svarar Sara Bergmark Elfgren.