Vanligtvis turnerar Larz-Kristerz land och rike runt under hela året. Men det är något speciellt med just sommarturnéer.
– Allt är mycket skönare på sommaren. Att inte behöva rulla utrustningen genom metervis med snö till exempel. Sedan har vi vissa traditionsspelningar, som Dansbandsveckan i Malung och på Larmtorget i Kalmar, där vi varit varje sommar sedan 2009. Det är trist att det inte blir av, säger Peter Larsson.
Tappat tre miljoner
Hela bandet befinner sig nu hemma i Älvdalen. Larz-Kristerz släppte sitt tolfte album i mitten av maj, men det bidrog knappast till att säkra ekonomin, som mest ligger i spelningar.
– Jag skulle tippa att vi har tappat drygt tre miljoner i intäkter. Vi har en liten buffert som vi kan nagga på, så vi sitter inte i sjön direkt. Men skivor gör man bara som en reklamgrej nu för tiden, för att visa att man finns och få ut nya låtar som gör att folk kommer på spelningarna. Under de elva år vi har spelat på heltid så har försäljningen sjunkit, säger Peter Larsson.
TT: Tror du att coronakrisen drabbar dansbandsbranschen hårdare?
– Jag tror det här drabbar alla musiker lika hårt, oavsett genre, men naturligtvis är det jättesvårt att dansa pardans om det ska var två meters mellanrum. Våra kollegor i Drifters lade ned för ett par månader sedan, jag gissar att det var sista droppen nu när allt blev inställt. Det är en tuff bransch så det är jättetråkigt att de försvinner. Vi har spelat tillsammans många gånger.
Årets sångare
Nästa år firar Larz-Kristerz 20-årsjubileum. Något som började som ett slags parodi på 1970-talens dansband har växt till ett av Sveriges mest framgångsrika sådana. Peter Larsson tilldelades i fjol utmärkelsen årets sångare på dansbandsgalan Guldklaven i Malung. Han skämtar om att det enda bra med coronakrisen är att han nu får behålla titeln i två år, eftersom galan är inställd.
– Det man saknar mest är publikkontakten och den omedelbara responsen. Vi höll skivsläppet digitalt via Facebook, annars har vi alltid haft som tradition att släppa skivan en dag tidigare hemma i Älvdalen. Det var uppskattat och vi fick många tummar upp. Man får jobba efter de förutsättningar som finns just nu och försöka förvalta varumärket så gott det går.