Den 15:e upplagan av TV4:s populära dejtingprogram "Bonde söker fru" har varit långt ifrån normal. Till följd av coronapandemin tvingades produktionen hålla sig till en rad olika säkerhetsrutiner. Något förbud mot pussar fanns däremot inte.
– I det stora hela innebär det att vi har följt alla rekommendationer som finns. Vi jobbar med vuxna människor och är utomhus hela tiden. Och vi ser till att alla som är med har koll på sin egen hälsa, säger Linda Lindorff.
Kraxig i halsen
Vid ett tillfälle under sommarens inspelning kände en av deltagarna av symtom.
– Det var en person som kände sig kraxig i halsen, och då avbröts inspelningen. Man pausar tills man har rett ut, testat och fått svar, berättar Linda Lindorff.
Själv var hon inte särskilt orolig för sin hälsa – Linda Lindorff var en av dem som tidigt drabbades av viruset, och som fick antikroppar.
– Jag hade varit trött, hängig, haft muskelvärk, men jag förstod inte riktigt att det var det jag hade. Jag fick även om smakbortfall, innan man skrev om det som ett symtom, och tänkte "Gud vad konstigt att jag inte kan smaka av min egen chiligryta".
Höll andan
Programledaren menar att kärlek behövs extra mycket i mörka pandemitider.
– Det är en väldigt fin, varm och kärleksfull säsong som faktiskt har överraskat mig mer än någon annan säsong genom tiderna, och det säger en del med tanke på att jag har gjort det här i 15 år. Det är inte på ett olyckligt vis, man tänker att vi gör det här "in the name of love".
Hon hintar om att det blir en hel del spänning i programmet.
– På en gård blir det så mycket dramatik att det näst intill liknar sommaren med Simon! säger Linda Lindorff.
Inbitna "Bonde söker fru"-tittare känner till den dramatiska händelsen från 2018 när Simon Ohlsson skulle på en kärleksresa med brevskrivaren Frida Eriksson. Men hon dök inte upp på flygplatsen, och mjölkbonden tvingades åka ensam.
– Alla som har följt "Bonde söker fru" vet att det var känslosamt och inte så enkelt att ta sig igenom. Jag säger inte om det här slutar lyckligt eller olyckligt, men dramatiken var på den nivån att jag inte kunde andas under en minut. Jag höll andan, hur ska vi göra nu?