– Det är en epok där vi har ett rikt material i våra samlingar och där flera av de mer populära konstnärerna finns med, som Carl Larsson, Elsa Beskow och John Bauer, säger Per Hedström som är utställningens kurator och utställningschef på Nationalmuseum.
"Nordiska myter" är den fjärde stora utställningen på Jamtli sedan museet öppnade i de nuvarande lokalerna 2018 och kommer att visas under närmare ett år.
Liksom tidigare är temat brett och den här gången sträcker verken sig över 1800-talet och en bit in på 1900-talet, från gudabilder och historiska fältslag till romantikens naturväsen och barnlitteraturens sagofigurer. En tid då många konstnärer inspirerades av myter, sagor och historiska berättelser. Den röda tråden är bildberättandet.
– Det här är ett sätt att lyfta fram bildberättande under epoken före filmen, innan filmkonsten tog över berättandet i bild i början av 1900-talet.
Per Hedström menar att det skiftet skedde nästan sömlöst och att den estetik som kom att prägla filmkonsten när den växte fram i början av 1900-talet finns tydlig i 1800-talets bildkonst.
– Det finns ett estetiskt arv, inte minst i det bombastiska där en scen ur till exempel "Sagan om ringen" ser ut som en 1800-talsmålning.
Tragiska kungar
Flera av utställningens omkring 100 verk skildrar figurer och väsen ur nordisk mytologi – som Bengt Erland Fogelbergs skulpturer av fornnordiska gudar eller Ernst Josephsons oljemålning "Näcken". Andra berättar om händelser som faktiskt har skett, men som enligt Per Hedström ändå passar in under temat nordiska myter.
– De retoriska greppen är desamma oavsett om det är Karl den tolfte eller en sagofigur. Konstnärerna gjorde händelserna till myter genom att lyfta fram föredömen.
Vid den här tiden fanns en tanke om att man skulle bli en bättre människa av att kolla på konst eller bilder och konsten är därför full av moraliska föredömen. En stor del av de historiska målningarna är tragiska avbildningar av kungar. En skjuten eller död kung visar på ledarnas offervilja, förklarar Per Hedström. Ett verk där det blir extra tydligt är Carl Wahlboms "Gustav II Adolfs död i slaget vid Lützen" som ingår i utställningen med två versioner, och som kan tolkas som såväl nationalistisk som protestantisk propaganda.
– Den är så tekniskt skickligt gjord, man häpnar över att man kan måla på det sättet. Kungen är som en Jesusfigur som offrar sig för sitt folk – en perfekt figur att lyfta fram i svensk historieskrivning. Det är också en bild med många lager som visar hur mytbildning sker i bildkonsten.
Inspirerat fantasy
Den som är bevandrad inom fantasygenren kommer kanske att känna igen sig i flera av verken. För det är tydligt att författare och filmskapare har inspirerats av 1800-talsmåleriet med exempelvis valkyrior som dundrar fram på målardukarna.
– Tolkien var intresserad av den traditionen både för berättelserna och det estetiska. Och till exempel en serie som "Game of thrones" har många bottnar och referenser till mytologin.
I början av 1900-talet växte intresset för mer högkvalitativ barnlitteratur och konstnärligt illustrerade folksagor, med bland andra Elsa Beskow och John Bauer i spetsen. Deras verk är fortfarande populära bland barn och vuxna.
– Det är de här två mer romantiskt färgade perioderna, före 1870 och efter 1890, då berättandet är som starkast. De verk vi visar här var den tidens sätt att berätta i bild, säger Per Hedström.