Tobias Berggren debuterade 1969 med "Det nödvändiga är inte klart" och blev snart uppmärksammad för sin lyrik, som beskrivits som reflektionspoesi i en modernistisk tradition, ofta uppbyggd som långa sviter.
– Det är svårt att sammanfatta en gärning som sträcker sig över så lång tid, men tveklöst var Tobias Berggren en mycket betydande poet, säger Daniel Sandström.
Han framhåller 1980-talets hyllade diktsamlingar "Threnos" och "24 romantiska etyder".
– Här fann han en musikalisk form för en dikt som var kunskapssökande och lärd och samtidigt sinnlig och romantisk, och som visade på en ny väg efter några politiserade årtionden. Därtill var han också en stridbar och spränglärd kritiker, och bidrog också under lång tid till arbetet på Albert Bonniers förlag i stipendienämnder och andra sammanhang. En kraft, med stor lyskraft när det begav sig, säger Daniel Sandström.
I motiveringen för Aftonbladets litteraturpris, som han fick 1973, stod bland annat:
"Med bara tre diktsamlingar bakom sig sedan debuten 1969 har Tobias Berggren redan förmått inta en central position i dagens svenska lyrik. Det har knappast skett på något förföriskt vis. Tvärtom: Hans poesi kan kännas ovig och tung, mer lik vetenskapligt utformade instrument för bergsborrning än munter pick-nick-rekvisita. Det lättsinniga och melodiösa, en traditionell linje i svensk poesi, kan här kännas avlägset.
Men Berggrens poesi är utformad för sitt ändamål, och inrymmer på egna villkor en musikalitet och ett bildspråk av häpnadsväckande skönhet."
Hans hyllade åttonde och sista diktsamling "Intifada" kom 2008 och behandlade konflikten i Mellanöstern.
Tobias Berggren arbetande också som kulturjournalist under 1960- och 70-talen, bland annat på Arbetarbladet, Aftonbladet och Expressen. Han har också medverkat i tidskrifter som BLM, Konstrevy, Lyrikvännen och Ord & Bild.
Tobias Berggren avled på Södersjukhuset den 8 juni i Stockholm.
– Han har varit sjuk ganska länge. Det var en odramatisk död och han fick frid, säger sonen Johan Berggren till Dagens Nyheter.