Hästboken "Stallet i fara" av Erika Eklund Wilson och faktaboken "Det brinner" av Charlotte Cederlund tycks båda vara inspirerade av de svenska skogsbränderna sommaren 2018.
Miljöfrågorna är ett huvudtema i 2019 års utgivning. De återkommer i bilderböcker som Sami Saids och Sven Nordqvists "Äta gräs" men också i Christina Wahldéns mellanåldersbok "Expedition rädda revet", om Alice som följer med sin mamma marinbiologen till Stora barriärrevet där läget är allvarligt.
– Det är en väldig bredd, det handlar om klimathot och miljövård i alla genrer: från fackböcker till ekokritisk poesi, det är verkligen över hela linjen och det är en stor variation i hur de här böckerna tar upp ämnet, säger Åsa Warnqvist, forskningsledare på Svenska barnbokinstitutet.
"Jättestor förändring"
Samtidigt som de digitala abonnemangstjänsterna ökat kraftig fortsätter utgivningen av tryckta barn- och ungdomsböcker att minska något – en minskning som framför allt beror på färre översatta titlar. Före 2010 var de översatta böckerna i majoritet. Men i fjol hade de minskat till endast 39 procent av den totala utgivningen som var 2 217 barn- och ungdomsböcker.
– Det här är en jättestor förändring som skett på bara några få år, säger Åsa Warnqvist.
Varför? Barnboksinstitutet har inte gjort någon egen undersökning men citerar tidigare förklaringar från förläggare om att svenska böcker dels är bra, dels intresserar konsumenterna mer. Vidare att det är lättare som förläggare att ha en nära kontakt med svenska författare än utländska, samt att översättningar kostar.
Konsekvensen blir att den svenska barn- och ungdomsutgivningen rymmer mycket få titlar från andra kultursfärer än den västerländska, konstaterar Svenska barnboksinstitutet. Vore det inte för specialiserade förlag som Hjulet och Trasten skulle det knappt finnas några alls.
Tar tillbaka makten
Ett annat starkt tema i fjolårets utgivning är böcker om sexuella övergrepp, ofta berättade utifrån utsatta huvudpersoner som försöker ta tillbaka makten över sina liv.
– De anmäler, de gör någonting och det kan man direkt sätta i samband med metoo. Det är intressant att det finns två böcker som handlar om utsatta pojkar i stället för flickor. Det är ovanligt, säger Åsa Warnqvist.
Den tilltro till kollektivets förmåga som fanns i 2018 års böcker kvarstår, men nu med större fokus på människors beroende av varandra snarare än samhällsaktivism.
Samtidigt har tidigare års flyktinghistorier bytts ut till böcker om kulturkrockar och andra upplevelser i det nya landet.
– Samtiden plockas väldigt snabbt upp i den svenska barn- och ungdomslitteraturen. Jag är rätt säker på att vi kommer att få se en hel del böcker som anknyter till coronapandemin nästa år.
