Medan de flesta sommarteatrar har valt att ställa in årets föreställningar på grund av coronapandemin har Västerbottensteatern fortsatt att repetera. Den 17 juni har de premiär på Shakespeares klassiska kärleksdrama "Romeo och Julia", efter en vår av ovanliga utmaningar. Inte mycket är som det brukar vara i pjäsen heller, berättar regissören Bobo Lundén.
– Texten är 99 procent helt ny. Jag har blivit inspirerad av scenpoesi och flows. Hela världen är 1600-talets Verona men ljudvärlden är modern, säger han.
Musiken är nyskriven och inspirationen har Bobo Lundén fått från musikalen "Hamilton" och filmen "London Road", där de medverkande stundtals brister ut i sång.
– Tänk dig bilden av en ensemble i barockkläder som dansar en discolik dans till en låt inspirerad av James Brown. Man blir lycklig, för det är så roligt och absurt. Att kunna ha musik i bakgrunden som de ömsom talar och sjunger utan att det blir musikal, det ger någonting. Det är spännande, säger han.
Medvetna vuxna
Det unga kärleksparet är inte heller så unga som de brukar vara. Bobo Lundén har höjt deras ålder från 14 till runt 25, eftersom han vill att de ska vara ett vuxet par, som medvetet väljer varandra.
– Det finns en genuskonservatism i den tiden, kvinnor fick inte ens gå ut. Det har jag inte lyckats tvätta bort. Men i relationen med varandra är de jämställda. Det är inte någon vän flicka som kommer och är tacksam och Romeo är inte mannen som ska erövra. Det här är två jämställda personer som möts i kärlek, säger han.
Kärleksbudskapet är alltid aktuellt, menar Bobo Lundén, som ställer frågan: hur kan kärleken vara fel? Det kan den inte, enligt honom, om den är ömsesidig och respektfull. Ändå finns det fortfarande problem för älskande i Sverige och världen, slår han fast.
– I Iran har det nu blivit en våg av protester efter att en pappa mördade sin 14-åriga dotter – för att hon var förälskad.
"En kulturgärning"
Den Shakespeare-kunnige får också sitt i form av skämt och blinkningar till andra dramer av dramatikern. Föreställningen präglas av både humor och tragik, tycker Bobo Lundén. Han beskriver den som "extra allt" – med 17 personer på scenen.
Ursprungligen skulle tio "amatörskådespelare" ha ingått. Men i spåren av covid-19 valde teatern att besätta rollerna med sina sysslolösa skådespelare. Efter en repetitionsperiod som har präglats av digitala möten och distansering är Bobo Lundén stolt över att det blir en pjäs, trots allt.
– Jag tycker att vi gör en kulturgärning och det är synd att vi inte kan spela för mer än 50 personer i taget. Men det är vackert att i dessa tider som är så underliga visar vi att konsten lever och frodas. Vi sprider kärlek.