Det blev inte direkt någon drömstart för Martin Melin i årets upplaga av TV4:s "Let's dance" i lördags. Han skadade foten på premiärdagen och det var grimaserande av smärta som han genomförde sin premiärdans – som i princip blev en quickstep på ett ben. Resultatet blev därefter, och Melin och hans danspartner Maria Zimmerman hamnade längst ned i resultatlistan även om juryn imponerades av att han ens dansade skadad.
"Är jättefrustrerande"
Inför veckans program har det inte blivit bättre, snarare tvärtom. Melins hälsena är inflammerad och när han nyligen vågade sig på veckans första träning drog han på sig en sträckning i vaden.
– Det är jättefrustrerande, för jag vill ju så gärna! Och det är så tråkigt, för när man är med i det här programmet vill man ju visa vad man lär sig och vad man kan och göra någonting bra. Då är det inte meningen att man ska vara skadad och halta runt i något slags halvmesyr, säger han.
Melin och Zimmerman har nu tvingats anpassa koreografin efter hans skada och begränsade rörlighet. Kanske inte så kul för en person som är "tävlingsmänniska ut i fingerspetsarna".
– Även om det här först och främst är ett underhållningsprogram så är det klart att jag vill gå så långt som möjligt, annars hade jag inte ställt upp. Då är det väldigt surt att inte kunna leverera och prestera, det är inte roligt alls, säger han.
TT: Vad har du för strategi för att inte bara kasta in handduken och ge upp?
– Det är att sätta allt i proportion. Tittar man på hur världen ser ut i dag är ju det här ganska oväsentligt. Sedan tar det inte bort det faktum att det här är en jobbig situation för mig här och nu, men då får man faktiskt backa lite grand och tänka på hur världsläget ser ut.
Vända skutan
Men även om premiären och den efterföljande veckan inte alls blev som Martin Melin hade tänkt sig, så har han ändå kunnat njuta av den berömda och ofrånkomliga "Let's dance"-bubbla de flesta deltagare brukar vittna om. På Ica, på stan, i väntrummet hos läkaren – alla vill prata "Let's dance" med Martin Melin vilket han tycker är "helt sjukt, det går inte att beskriva!".
Och nu gäller det att försöka vända skutan så gott det går i lördagens direktsändning.
– Premiären blev ju lite speciell. Jag kunde inte riktigt känna den här superpeppen och superglädjen som de andra kände. Jag låg ju med foten i högläge precis innan sändning. Men jag ville försöka, jag vill inte ge upp förrän de kör mig härifrån i ambulans, säger han och skrattar.
