Inställda produktioner och inga anställningar att falla tillbaka på – Coronapandemin slog undan benen för dansvärlden. Men utvecklingen fram tills dess såg ljus ut, enligt Riksteatern. De har nu analyserat utbudet mellan 2015 och 2019, och ser att Riksteaterorganisationerna mer än fördubblade sina dansarrangemang under de åren.
– Vi har många framstående koreografer i Sverige som gör intressant konst. Och eftersom vi gör produktioner och skapar möten mellan konstnärer och arrangörer har tycke uppstått. Tillsammans har vi gjort dansen tillgänglig. Att visa på bredden inom dansen har varit en nyckel till framgång, säger Mia Larsson, danschef på Riksteatern.
Hon upplever att engagemanget har ökat bland både arrangörer och publik.
– Hos Riksteaterföreningarna har danspubliken ökat med en tredjedel de här åren, säger hon.
Fria konstnärer drabbades
2014 fick Riksteatern ett uppdrag av regeringen att sprida danskonsten genom samarbete med regionala aktörer, och man har arbetat på att förstärka dansens infrastruktur och möjliggöra för koreografer att utveckla sitt konstutövande.
Coronapandemin slog till precis när man hade börjat få vind i seglen. De fria konstnärerna drabbades hårdast, och Mia Larsson såg att de inte alltid nåddes av krisstöden. Där har scenkonstinstitutionerna en viktig funktion, menar hon.
Många i dansvärlden har också försökt hitta nya sätt att fortsätta föra ut dans till publiken – bland andra Norrdans.
– Likt de flesta kulturinstitutioner gällde det från och med början av mars och framåt att hitta lösningar och hålla verksamheten i gång, vare sig det var med publik eller inte, säger Martin Forsberg, gruppens danschef.
Han upplevde också en tydlig framåtrörelse före pandemin. Sakta höll dansen på att lämna positionen som marginaliserad konstform, menar han.
– Det fanns ett momentum som har stukats lite och vi vet inte vad vi kommer tillbaka till.
Ny publik
Martin Forsberg tror att det kommer att ta ett par år att komma tillbaka till läget före pandemin. Norrdans har hela tiden både repeterat föreställningar och uppträtt i skolorna i perioder under 2020. Men de har också tänkt nytt, bland annat har de tagit fram ett så kallat "take away-koncept" – de framförde dansstycken hemma hos människor och vid ålderdomshem.
Omkring 100 "hemleveranser" blev det under sex veckors tid.
– Det var helt fantastiskt att komma så nära sin publik. Det var inte alltid så roligt att dansa när det var fyra grader ute men det var vårt hopp och livlina under våren.
Konceptet att dansa i det offentliga rummet fungerar så bra att Norrdans nu ska fortsätta. Från hösten 2021 ska de dansa hemma hos människor, samtidigt som dansarna lagar mat. Föreställningen ”Pling plong” ska också visas på äldreboenden. Kanske har man till och med fått kontakt med en helt ny publik?
– Ja, jag tror att för många kan det vara svårt att kliva in på en teater, och kommer man utanför det konventionella teaterrummet, då kan man se på dans på ett annat sätt. Så jag tror att vi har fått nya vänner och ambassadörer för vår konstform, säger Martin Forsberg.
Vill komma igång
Även Riksteatern längtar efter att få ta vid där de slutade. De ska nu rekrytera en ny konstnärlig ledare för dansrepertoaren, som ska samarbeta med danschefen Mia Larsson.
– Danskonsten i Sverige är stark bland konstnärerna och det finns ett starkt intresse hos arrangörer och publik att få möta dans. Så när vi väl får komma i gång måste vi ta tillvara på det vi har uppnått, säger hon.