Av rapporten framgår att både biblioteken och hur de används håller på att förändras. Förra året gjordes i snitt 8,4 nedladdningar av e-medier (böcker, tidningar med mera) per invånare. Användningen av enbart e-böcker ökade med 14 procent, och på folkbiblioteken står e-böckerna i dag för 6,5 procent av utlånen.

Den ökade användningen av bibliotekens e-medier tros också vara en av förklaringarna till att antalet besök på folkbiblioteken gick ned med 1 miljon.

Utlåningen av fysiska medier ökade något, vilket framför allt förklaras av fler omlån. Sedan 2015 har dock utlåningen av fysiska böcker, filmer, dvd:er och skivor minskat med 7,8 miljoner på offentligt finansierade bibliotek. På folkbiblioteken har man samtidigt dragit ned på tillgången av fysiska medier med 20 procent under tio år.

Allt fler bibliotek erbjuder samtidigt låntagarna tillgång till lokalerna även när personal inte är på plats. Besökarna kommer in med hjälp av lånekort och kod eller med sin mobiltelefon. I dag erbjuder häften av landets kommuner så kallat "meröppet".

Antalet skolbibliotek bemannade på minst halvtid har ökat något, även om 34 av landets kommuner fortfarande saknar skolbibliotek med minst halvtidsbemanning eller skolbibliotek som är integrerat med det lokala folkbiblioteket.