Det är självfallet mycket positivt att det görs en svensk tv-skräckserie. Det är också självfallet mycket positivt att den görs i avsnitt som är runt 20 minuter långa och att man inte, som alltför ofta inom tv-världen, segar ut på berättelsen för att det "måste" vara tio 45-minutersavsnitt.

Det finns ett embryo till någonting bra i ”Cryptid”, ändå lämnar jag den med en känsla av besvikelse. Blev det inte mer?

Spelplatsen är den fiktiva lilla orten Odenfors någonstans i Sverige. Skoleleven Sebastian dör en minst sagt explosiv död. Klasskompisen Niklas blir beskylld för att på något sätt ligga bakom dödsfallet. Situationen blir inte bättre av att hans flickvän Ester har haft en sexuell relation med Sebastian (seriens första scen kastar oss in i en oralsexscen mellan Sebastian och Ester i skolans omklädningsrum).

Misstänksamhet och svartsjuka börjar bli vardag, och ytterligare ett explosivt dödsfall inträffar. Allt verkar höra ihop med ortens lilla sjö, där Niklas mamma omkom för några år sedan. Var hon sinnessjuk och dränkte sig? Eller hade mamman kommit någonting övernaturligt på spåren?

Med inspiration av bland annat ”Eyes wide shut”, amerikanska collegefilmer, lite Stephen King (tänk dennes novell ”Flotten”) och de svenska ”Cirkeln”-böckerna har David Berron gjort en kompetent men till sist som sagt otillfredsställande serie.

Det finns några fint inprickade jump scares, liksom effektivt gjorda scener med gore och äckel, men storyn håller inte ihop. Det finns logiska gap (jag vet, man kanske inte alltid kan begära logik i en skräckberättelse) som gör att jag vill backa och se om jag har missat något, och det är irriterande när någon som flyr från ett övernaturligt väsen inte springer mot utgången utan låser in sig på toaletten.

Skådespeleriet är ojämnt, den som står ut är debuterande Maja Johanna Englander, som spelar Ester. Henne vill vi se mer av. Det har skrivits om att Oscar Zia är med i serien. Hans roll är dock mycket liten, om än betydelsefull.