Jane Austen hann skriva tolv kapitel av "Sanditon" innan hon dog. Sedan dess har Austenkännare skärskådat den ofullständiga romanen efter betydelser. Var historien, som utspelas i en by vid havet, den döende författarens önskan att återuppleva en gammal romans vid Englands sydkust? Eller symboliserade kustlandskapet fara och föränderlighet?

När historien 200 år senare har filmatiserats för första gången handlar det mest om romantisk eskapism. En tripp till ett vackert resmål där unga hjärtan bankar och hättorna fladdrar i den friska havsbrisen. Vi får också ovanligt mycket explicit sex för att vara Jane Austen.

I centrum står den unga Charlotte Heywood, en livlig och ganska typisk Austenhjältinna, som får kött och blod av huvudrollsinnehavaren Rose Williams. Av en slump lär hon känna medlemmarna i den rika familjen Parker på deras väg mot havet. Familjen planerar att förvandla det sömniga kustbyn Sanditon till en fashionabel semesterort och Charlotte blir deras sommargäst.

Hon lär särskilt känna den yngre brorsan Sidney, en bråkig och passionerad karl spelad av "Downton Abbey"-hunken Theo James. De avskyr förstås varandra i början. Men en dag tar Sidney ett nakenbad när Charlotte råkar ha vägarna förbi – som en variant av Colin Firths gamla simtur i blöt skjorta i "Stolthet och fördom" fast utan blöt skjorta – och snart står hjärtan i brand.

"Sanditon" bockar av alla ingredienser för den sortens romantiska kostymdrama som brittiska tv-makare kan spotta ur sig med ögonen förbundna. Det är vackert, välspelat och ganska förutsägbart. Samtidigt får man faktiskt några överraskande moment. Bakom serien står "Stolthet och fördom"-skaparen Andrew Davies, som har skrivit den handling som Jane Austen aldrig hann få på pränt. Det är kanske det som gör att figurerna känns kusligt bekanta – samtidigt modernare och lite kantigare än vanligt. De är liksom förstorade. Den hätske mister Parker känns till exempel som en mister Darcy på alldeles för många Redbull.

Å andra sidan har dramat fått en intresseväckande ickevit rollfigur i den rika västindiskan Miss Lambe (Crystal Clarke). Det hör verkligen inte till vanligheterna i den här genren.

Seriens upplösning kommer också som en skräll. Det skulle kunna vara Davies sätt att gestalta romanens ofullständiga form, men slutet har fått många Austenentusiaster i Storbritannien att protestera högljutt på sociala medier. Det känns ändå som en frisk fläkt i sammanhanget.