Hur mÄnga gÄnger gÄr det att suga ut nÄgonting nytt ur Sherlock Holmes?
Allt sedan det tidiga 1900-talet har det gjorts minst ett 60-tal olika filmer och tv-serier. MÀsterdetektiven pÄ 221B Baker Street har bekÀmpat vampyrer och Jack UppskÀraren, han har varit tecknad Disney-figur och i hÀnderna pÄ Robert Downey Jr slog han ner sina motstÄndare pÄ löpande band. HÀromÄret sÄg vi honom i Benedict Cumberbatchs hyllade tolkning.
Och nu Ă€r det dags igen â för den mest utflippade Sherlock Holmes-historien nĂ„gonsin. Om man nu kan kalla det för en Holmes-historia? Huvudpersonerna Ă€r fyra fattiga ungdomar som bor i Londons mest pĂ„vra kvarter. De blir anmodade av doktor John Watson att hjĂ€lpa till med ett fall. Varför han har valt just dessa fyra kommer gradvis fram. De fĂ„r sĂ€llskap av drottning Victorias blödarsjuke son Leopold (!), som vill kĂ€nna pĂ„ hur det Ă€r att vara ute i den riktiga vĂ€rlden och lĂ„tsas att han ocksĂ„ hör till de fattiga. Holmes möter vi inte förrĂ€n i avsnitt fyra, han visar sig vara en nedgĂ„ngen heroinist, som plĂ„gas av mardrömmar och minnen av nĂ„gonting hemskt i det förflutna.
LÀgg till detta slagsmÄl, blodiga vÄldsscener (inklusive lite kannibalism), besök pÄ sinnessjukhus, lite romantik, mardrömsscener, en Frankensteins monster-liknande varelse, en reva i tiden mellan vÄr vÀrld och en annan, lite halvknackiga specialeffekter och du fÄr en tv-serie som definitivt inte liknar nÄgonting annat. Och som kommer att fÄ vÀrldens alla Holmes-purister att skrika högt om helgerÄn.
Men Àr det dÄ bra? Nja, inte speciellt. De första avsnitten bÀrs framÄt av att man Àr intresserad av vart det hÀr ska ta vÀgen, men sedan börjar det balla ut pÄ ett sÀtt som bara blir alltmer invecklat och konfunderande. Till sist falnar intresset.
Till skillnad frÄn de flesta andra tv-serier kÀnns det som om historien i "The irregulars" faktiskt avslutas. Det Àr bra. Det rÀcker sÄ hÀr.