I oktober 2015 utlöste fyrverkerier under en rockkonsert en explosiv brand på nattklubben Colectiv i Bukarest. 64 unga personer dog i katastrofen, antingen fångade inne i de livsfarliga lokalerna eller på sjukhus under veckorna som följde.

Branden utlöste en våg av protester mot korruptionen och de bristande säkerhetskontrollerna som gjorde brotten mot brandreglerna möjlig och mot den socialdemokratiska regeringen som var ytterst ansvarig. Snart rullade dessutom en ny skandal upp när det visade sig att många av dödsoffren inte avled av sina brännskador utan av bakterieinfektioner till följd av undermålig vård.

Om detta handlar dokumentär "Collective", som följer reportrarna på den rumänska sporttidningen Gazeta Sporturilor och deras avslöjande av vårdskandalen. Historien tar sin början när tidningens chefredaktör Catalin Tolontan ifrågasätter landets hälsoministers påståenden om att rumänska sjukhus är lika bra rustade att ta emot skadade som de i Tyskland. Sedan följer filmaren Alexander Nanau tidningens arbete under ett drygt år.

Den som gillar skildringar av ett riktigt bra journalistiskt arbete får här sitt lystmäte. I realtid följer kameran med Tolontans nitiska murvlar när de snokar på sjukhus, får hjälp av en modig visselblåsare till läkare och ansätter makthavare med obekväma frågor. Det är en riktigt hårresande korruptionshistoria som nystas upp, med ljugande politiker och en cynisk handel med utspätt desinfektionsmedel.

Dokumentären följer också den unga kvinnan Tedy Ursuleanu, som överlevde branden med svåra brännskador och en förlorad hand. Hon vägrar att falla i glömska och låter fotografer använda hennes ärrade kropp som en symbol för protesterna. Bitvis är det här en jobbig film att se. Offren och de anhörigas lidande efter branden är svårt att värja sig mot, och man blir rätt utmattad av den gränslösa cynismen till slut. Hur kan girighet och prestige ha fått gå före människoliv? Men ytterst är det ändå berättelse om upprättelse, motstånd och om hur journalistik fortfarande kan göra skillnad.