Hur ofta får vi se en tv-serie om amerikansk arbetarklass och människors problem i ett kapitalistiskt system? Inte ofta. Serierna handlar ofta om intriger betydligt högre upp, som i ”Billions”, ”Succession” och ”Yellowstone”.
”On becoming a God in central Florida” är undantaget, en stundtals kolsvart komedi om några människor som utnyttjats av systemet och som när de försöker ta sig uppåt inte kan undvika att trampa på och utnyttja andra som befinner sig i samma situation.
Det är tidigt 1990-tal. Krystal (Kirsten Dunst) är gift med Travis (Alexander Skarsgård). De har ett barn. Travis har blivit inlurad i ett pyramidliknande affärsföretag. För att bekosta detta har han i hemlighet använt familjens pengar och pantsatt de andra tillgångarna. När han omkommer i en olycka blir Krystal ensam med barn, skulder och alla de prylar som Travis har köpt och förvarar i huset. Krystal riskerar att bli av med huset, och kämpar frenetiskt för att hitta ett jobb som kan se till att hålla gäldenärerna borta. Till sist dras hon in i pyramidspelet, och vill klättra uppåt.
Denna serie med årets definitivt längsta titel är en udda fågel i tv-utbudet, producerad av Showtime (och med George Clooney som en av dess exekutiva producenter), som ju också producerar förut nämnda ”Billions”. Det är en, baserad på de avsnitt som lämnats ut till recension, både mycket rolig och mycket mörk berättelse om människor som fångats av det där med att det viktigaste i livet är att uppnå Den amerikanska drömmen, och att detta om nödvändigt innebär att man måste klättra på andra.
Alexander Skarsgård är bara med i det första avsnittet och får här verkligen visa vilken utmärkt komisk skådespelare han kan vara. Och detsamma gäller i allra högsta grad Kirsten Dunst. Hon har under de senaste åren visat vilken fin dramatisk aktris hon är och här bär hon mycket av det här svarta komiska dramat på sina axlar. Hon är, förlåt det lite uttjatade ordet, lysande. Bara hon är värd en titt på den här även i övrigt förträffliga serien.
