“…nederstigen till dödsriket, på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda…”.
Titeln på HBO:s nya skräckserie ”The third day”, är hämtad från den kristna trosbekännelsen. Den som har sett klassikern ”The wicker Man” och förra årets lysande ”Midsommar” känner också igen sig i skildringen av ett isolerat samhälle där en kult har uppstått.
”The third day” är uppdelad I två berättelser, om tre avsnitt vardera, som eventuellt löper samman. I den första hamnar Jude Laws rollfigur Sam, som sörjer sin mördade lille son, på en ö som ligger utanför den brittiska kusten. Sam har räddat en ung flicka som försökt hänga sig och kör henne hem. Enda sättet att ta sig ut till ön är via en smal väg som bara är öppen några timmar per dygn. När tidvattnet kommer är det omöjligt att ta sig därifrån.
På ön möter Sam en samling mystiska och i några fall öppet fientliga personer. Mest oroväckande är värdshusvärden Mr Martin (en briljant Paddy Considine), med ett ständigt påklistrat leende som definitivt inte bådar gott. Han möter också Jess (Katherine Waterston), en turist som säger att hon årligen brukar komma till ön.
Tillåt mig nu att bli vag kring vad som händer Sam, låt mig bara säga att det kan vara så att hans färd till ön inte var den slump vi först tror.
I den andra berättelsen möter vi Naomie Harris Helen, som med sina två unga döttrar kommer till ön. På det här sättet vill hon ge äldsta dottern en födelsedagsöverraskning. Men det boende de bokat vill inte veta av dem och den alltmer desperata trion söker efter någonstans att bo och hamnar till sist hos Mr Martin, där dennes hustru (Emily Watson) förbarmar sig över dem.
Men Helen har ett annat ärende, som snart utkristalliserar sig för tittarna.
”The third day” är en välgjord och tillfredsställande snårig rysare, som effektivt blandar realism med mardrömmar och hallucinationer. Det handlar inte om bu-skräck, utan mer om den skräck man känner när man hamnar i ett sammanhang där man inte hör hemma.
Tyvärr har HBO bara skickat ut de första fem avsnitten för recension, så hur det hela slutar vet jag inte ännu – men jag har en känsla av att det inte kommer att gå väl för alla rollfigurer.
En sak är dock klar. Om du skulle hamna på en isolerad ö och någon säger ”stick medan du har tid” – lyd!
