Allt började 1970 med en folkhögskolekurs på ABF där en spirande teatergrupp av unga amatörer ville skapa skådespelarkonst på teckenspråk för hörselskadade.
I dag är Tyst Teater sedan länge en professionell teater som spelar i hela Sverige. Sedan 1977 är man en del av Riksteatern och därmed också statligt finansierad.
Förra året fick teatern en ny konstnärlig ledare. Mindy Drapsa är teaterns första döva ledare och intervjun sker med hjälp av den lyhörda tolken Klara Svensson.
– Vi var bland det första dövteatrarna i världen och är fortfarande ganska unika. Vi är den enda professionella i Sverige och faktiskt en av få i Europa, säger Mindy Drapsa.
Firar med att byta namn
Vad är då tyst teater? Är det pantomim? Nej, så enkelt är det inte. Grunden är teater på teckenspråk där man i stället för att jobba och experimentera med ljud – som annars är teaternormen – arbetar med kroppen och med det visuella överhuvudtaget.
Tyst Teater turnerar land och rike runt – men också i Europa och världen.
– Det finns inte ett internationellt teckenspråk som alla förstår. Men det finns sätt som gör att vi kan förstå varandra över språkgränserna, säger Mindy Drapsa.
Trots att teatern i ett halv sekel har varit känd som Tyst Teater var man i början inte så förtjust i namnet. De ville egentligen kalla sig Visuell Teater. Men den tidens konstnärlig ledare – som var en hörande – tyckte inte att det var tillräckligt innehållsrikt. Jubileet firas därför med fest och ett än så länge hemligt namnbyte.
– Tyst Teater är på inga sätt ett dåligt namn. Men bland döva talar man mycket om att frigöra sig från stigman, att byta namn är en del av den viktiga frigörelsen.
"Signshow" i stället för talkshow
Tyst Teater hade planerat ett stort firande med internationella gäster och flera olika föreställningar. Men under rådande omständigheter har man fått tänka om. Festligheterna flyttar ut på nätet i form av en strömmad direktsändning.
– Vi har bjudit in gäster från teaterns historia. Det blir som ett slags tidsresa från starten fram till i dag. Det blir lite av en talkshow, fast vi kallar det förstås "signshow", säger Mindy Drapsa.
Jubileet firas den 21 november och teatern högtidlighåller även med att under 24 timmar tillgängliggöra två av sina föreställningar från de senaste åren på sin hemsida. Bland annat den hyllade "Här kommer Pippi Långstrump" från 2011.
– Det var en väldigt populär föreställning. Barn hade aldrig sett Pippi döv förrän då.
Vill spela mer och för fler
Även om Tyst Teater är känd internationellt och nästa år sätter upp sin hundrade föreställning ("Rampfeber") så är man fortfarande en liten teater med en liten publik.
– Vi har funnits i 50 år men det är inte många hörande i Sverige som har sett våra föreställningar. Historiskt har inställningen länge varit att det är synd om döva och att man ska fixa och bota oss. Teckenspråk var förbjudet som undervisningsspråk i Sverige fram till 1981. Tyvärr lever den attityden kvar på en del håll. För mig är det viktigt att respektera och bevara mångfalden, säger Mindy Drapsa.
I dag sätter Tyst Teater upp två föreställningar per år och spelar 20 föreställningar per säsong. Mindy Drapsa vill att man ska komma upp i 50 föreställningar, spela i fler orter i Sverige och göra fler föreställningar i storstäderna där den stora målgruppen finns.
– Drömmen är att utveckla vår konst så att vi kan spela för alla – även för hörande – men utifrån våra egna förutsättningar och på våra villkor. Jag vill att vi ska verka för att förändra attityden mot döva och befria dem från stigman och fördomar.
