Uppgifterna kommer från Krista Pikkat, chef för avdelningen för kultur och nödsituationer på FN-organet Unesco i Paris. I april hade Unesco dokumenterat 53 fall av skador på kulturarvet i norra eller östra Ukraina, medan det ukrainska kulturdepartementet uppgav att det fanns 135 fall över hela landet.

Nu har de skador på historiska platser som Unesco verifierat ökat till 187, berättar Krista Pikkat.

– De siffrorna är från i går, vi har också diskuterat med det ukrainska kulturdepartementet varför vi har olika uppgifter och jag tror att Unesco är lite strängare när det gäller dokumentationen. Vi granskar alla mediekällor, bilder på före och efter. Vi har ansvaret för att verkligen kunna bevisa att den här skadan har blivit gjord, säger hon till TT.

Krista Pikkat var i Ukrainas huvudstad Kiev i juli och besökte bland annat Petjerskaklostret som är ett av Ukrainas sju världsarv. Där jobbade alla för fullt med att inventera och packa alla föremål för att kunna stå på tåspetsarna i händelse av att de skulle behöva evakuera.

Skyddsfaktor

Borde då inte Putinregimen vilja bevara ett kulturarv som man betraktar som sitt eget? Krista Pikkat vågar inte kommentera det påståendet men konstaterar att dagens sju ukrainska världsarv så här långt inte har skadats i striderna. Världsarvsstämpeln är alltså ett skydd?

– Vi hoppas det. Världsarven är ett slags icke-förhandlingsbar lista och jag tror att alla regeringar förstår vikten av att hålla dem utanför det militära.

Just nu är det bland annat Odessa som bedöms vara i farozonen. I juli träffades Odessas konstmuseum av artillerield och delar av glastaket samt fönster förstördes. När den ukrainske kulturministern Oleksandr Tkatjenko besökte Unesco i Paris i förra veckan var det också med en önskan att även Odessa ska föras upp på världsarvslistan.

– Den ukrainska ansökan kommer att skickas in någon gång under september, och vi kommer att skicka den till vår rådgivande styrelse mycket fort, säger Krista Pikkat.

TT: Hur orolig är du för situationen i Ukraina?

– Väldigt orolig. När vi hör om de akuta behov som finns redan nu är de enorma. Ministern nämnde 50 miljoner euro. Då handlar det bara om det akuta, inte om att återställa. Vi behöver mobilisera internationellt för att samla in pengar.

50 miljoner euro motsvarar omkring 535 miljoner kronor.

Knappt en tiondel

De fondmedel som finns tillgängliga täcker knappt en tiondel av det som behövs, enligt Pikkat. Kulturminister Oleksandr Tkatjenko nämnde 30 prioriterade platser där man behöver hjälp, bland annat för att laga tak och fönster.

– En stor utmaning är den kommande vintern, och att det blir kallt. Det här är platser som redan har skadats och när det kommer regn och snö blir byggnaderna ännu mer skadade. Men det är också byggnader som rymmer till exempel klassiska instrument, och hur skyddar man dessa utan elektricitet och värme? Det är väldigt praktiska saker som man behöver hjälp med.

Unesco jobbar nu, tillsammans med internationella museer, för att få till stånd inventeringar av vad som finns på de ukrainska museerna. Dessa uppgifter kan vara avgörande om konsten skulle hamna på den internationella marknaden efter plundring, enligt Krista Pikkat som befinner sig i Stockholm med anledning av ett internationellt seminarium om hur konst kan skyddas i krig arrangerat av bland andra Nationalmuseum och Spaniens ambassad.

"Vi är förberedda"

Bland deltagarna finns bland andra Fakhir Mohammed Hasan från kulturdepartementet i Irak som vittnar om den enorma ödeläggelsen av det irakiska kulturarvet.

Franska Néguine Mathieux, chef över samlingarna på Louvren i Paris, berättar i sin tur om hur museets konstverk evakuerades till franska slott under andra världskriget.

TT: Vilken är den viktigaste lärdomen att dra från deras erfarenheter?

– Om vi är förberedda och väl organiserade finns det saker som kan räddas. Och det gäller inte bara Ukraina. Jag tror att det finns en ökad medvetenhet i Europa om att vi alla måste vara beredda. Vem kunde tro för bara ett år sedan att något sådant här skulle kunna hände i Europas hjärta? Jag var glad över att höra även från chefen för svenska Nationalmuseum att man redan har mekanismer igång, säger Krista Pikkat.