Restriktionerna är avvecklade och nu är det dags för ett sargat kulturliv att ta nästa kliv mot en återstart efter pandemin. När 165 remissinstanser säger sitt om återstartsutredningen "Från kris till kraft" dominerar ett önskemål: långsiktighet.
— Stora delar av kulturlivet lider av snuttifieringen och projektifieringen — det är korta anställningar och man söker pengar för ett projekt och vet inte framtiden för nästa. Kan man skapa förutsättningar för att planera lite längre tror jag att det kommer att göra kulturlivet väldigt gott, säger Simon Norrthon, ordförande för Scen & Film.
Sammanlagt ska 3,9 miljarder extra betalas till kulturen under de närmaste tre åren, därefter 760 miljoner kronor årligen. Det föreslås i utredningen som överlämnades till kulturminister Amanda Lind (MP) i september förra året. Nuvarande kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) tar vid, och fortsätter dialogen med kulturlivet.
– Det engagemanget som utredningen mötte då ser vi också nu i de många remissvar vi fått in. Nu börjar arbetet med att analysera remissvaren i relation till utredningens förslag. Regeringen har redan vidtagit ett antal åtgärder för att stödja kulturens återstart, bland annat i budgeten för 2022, men det finns ännu delar att ta ställning till i det fortsatta arbetet, säger hon i en kommentar till TT.
Kulturchecken sågas
Ett 40-tal olika förslag presenteras. Ett av de mer uppmärksammade är idén att införa en särskild kulturcheck på 150 kronor till alla folkbokförda i Sverige som fyllt 18 år. Men Folkets hus och Parker tycker att de 585 miljonerna spenderas fel.
– Med största sannolikhet kommer det att bli de största kommersiella arrangemangen som pengarna kommer att användas till och mycket mindre pengar kommer gå till de små aktörerna, säger Calle Nathanson, vd för Folkets hus och Parker, som tror att de stora evenemangen kommer att sälja även utan check.
Han föreslår att man i stället ska satsa pengar på arrangörerna, eftersom han anser att det är "extremt tunt på förslag" som är riktade till sådana inom ideell sektor.
– Bland åtgärder för 3,9 miljarder är det bara någon promille som föreslås avsättas till civilsamhället och ideell kultursektor. Det är vi väldigt kritiska mot. Gör om kulturchecksstödet till en ren satsning under tre års tid på kulturarrangörerna.
Även Simon Norrthon på Scen & Film skulle prioritera andra saker, som scenkonstallianserna och att se till att trygghetssystemen når också frilansare och egenföretagare.
– Man kan använda de pengarna till att möjliggöra för frigrupper att nå en ny publik, det skulle jag tycka vore intressantare för att utveckla konsten än att bara ge pengar till en biljett.
Frilansarna värst drabbade
Krisen har slagit olika hårt. Medan privatteatrarna har haft ett akut ekonomiskt hål har institutionerna kunnat ha verksamhet även med begränsad publik. Vissa har till och med ett ekonomiskt överskott nu, enligt Norrthon. Men precis som utredningen framhåller är det frilansande konstnärer och egenföretagare som har drabbats hårdast, när många produktioner nu ligger i kö, slår han fast.
– Det är en utmaning för frilansarna att komma in i anställning. De som står i begrepp att få börja jobba igen är de som redan är i färdiga produktioner. Det är väldigt få nybeställningar av dramatiker, det står nästan helt still, och det är likadant för scenografer och regissörer, de får inga nya jobb nu, säger han.
Han skulle gärna ha sett en lösning som på Irland, där man har infört konstnärslöner under tre år. Det skulle signalera att återhämtningen kommer att ta tid, anser han.
– Den typen av långsiktiga initiativ är det vi behöver för att också tala om för dem som hänger på gärdsgården att det är värt att stanna kvar ett tag. Risken med den här typen av kris är att det är de som har råd som stannar.
Även Författarcentrum Riks pekar på behovet att stötta det fria kulturlivet och få en långsiktigt hållbar finansiering. Deras förslag är att det sker genom centrumbildningarna, kulturutövarnas branschorganisationer. För att stötta konstnärerna framhåller Statens konstråd i sin tur vilken stor betydelse regeringsuppdraget att köpa konst för 25 miljoner kronor hade för det svenska konstlivets överlevnad. Rådet föreslår att statens inköp av konst ska förstärkas även under kommande år.