300 extra miljoner till böcker i skolan

Statsbidraget för inköp av böcker i skolan höjs med 300 miljoner kronor nästa år – till 480 miljoner. Regeringen fortsätter därmed satsningen på ökad lästid och minskad skärmtid.

Biblioteket på Enbacksskolan i Tensta. Arkivbild.

Biblioteket på Enbacksskolan i Tensta. Arkivbild.

Foto: Claudio Bresciani / TT

Litteratur2024-12-22 07:21

Förra året införde regeringen ett bidrag till skönlitteratur och facklitteratur, som riktade sig till förskolan, förskoleklassen och lågstadiet. Men från 2025 ska även mellanstadiet, högstadiet och gymnasieskolan omfattas av bidraget.

Dessutom höjs det, från 176 miljoner kronor till 480 miljoner kronor.

– Vi får en ny lag i sommar som säger att vi ska ha bemannade bibliotek, då måste de också kunna fyllas med böcker, säger skolminister Lotta Edholm (L), som tycker att det i dagsläget "ser ganska illa ut" på ett stort antal skolor och förskolor.

– De är många gånger utarmade på barnlitteratur i förskolan, och det är där mycket av arbetet börjar med att få barn intresserade av böcker och högläsning.

Varit naiva

Av de 176 miljoner kronor som avsattes förra året har nästan 168 miljoner kronor beviljats. Det motsvarar cirka 840 000 böcker i regeringens beräkning – enligt antagandet att en bok kostar 200 kronor.

I så fall kan de nya pengarna leda till 2,4 miljoner böcker till eleverna. Ihop med de nyligen inrättade läslistorna ska det få barn och unga att läsa mer, hoppas regeringen.

Lotta Edholm tycker att man har varit naiv kring ungas läsning.

– Vi har fortfarande ett jätteproblem med myter om att man kan läsa med både ögon och öron. Men det har skett ett uppvaknande de senaste åren och det gäller att vi fångar upp det även från politikens håll.

Bibliotekarier saknas

Enligt Lotta Edholm är det här ett sätt att påbörja en utbyggnad av skolbiblioteken. Än så länge saknas dock utbildade skolbibliotekarier, men hon hoppas att satsningen också ska väcka de ungas intresse för yrket.

I år har litteraturstödet samtidigt sänkts med en miljon kronor. Behöver inte regeringens läsfrämjande insatser också beakta litteraturens kretslopp?

– Det här riktar sig till barn och unga för att förändra deras läsning och då är skolbiblioteken viktiga. Sedan får man hoppas att om barn läser mer så läser de kanske mer som vuxna så småningom och då kommer säkert de vanliga folkbiblioteken kunna uppleva en renässans.

Bör läsfrämjare oroa sig för att försäljningen av antalet tryckta böcker sjunker?

– Men vi ser en stor ökning av köp av barnböcker. Och om du lägger nästan en halv miljard på inköp av skönlitteratur ökar det efterfrågan på böcker. Det här är ett tillskott som gynnar även barnboksförfattare och försäljningen av barnböcker.

Fakta: Lässatsningar i skolan

Skolverket och Kulturrådet presenterade nyligen läslistor med svenska och internationella skönlitterära verk som är tänkta att vara ett stöd för förskollärare och lärare.

Regeringen avsätter 218 miljoner kronor till skolbiblioteken, från 2025. Från och med 2026 avsätts 433 miljoner kronor per år.

Krav på att skolor ska ha bemannade skolbibliotek föreslogs i en utredning 2021. I betänkandet föreslogs också möjlighet för lärare att fortbilda sig, för att de ska kunna arbeta som skolbibliotekarier. Samma utredare (Gustav Fridolin, tidigare MP-språkrör och utbildningsminister) föreslog också laglig rätt för elever att ha tillgång till läroböcker.

I samband med regeringens besked om skolbiblioteken framförde fackförbundet DIK återigen krav på att dubblera platserna på biblioteksutbildningarna. DIK vill se en bibliotekarie per 300 elever i grundskolan och en per 400 elever i gymnasiet, enligt DIK:s oberoende medlemstidning Magasin K.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!