Det var när oppositionen slogs ner i Belarus och Nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj satt fast i landet som Akademiens ständige sekreterare, Mats Malm, lade fram förslaget. Men pandemin kom emellan och Aleksijevitj, som numera bor i Berlin, kan inte komma till onsdagens konferens på grund av hälsoskäl.
Bland föreläsarna finns i stället namn som den finländska författaren Sofi Oksanen, den amerikanske historikern Timothy Snyder och den eritreanska poeten Yirgalem Fisseha Mebrahtu
– Eritrea är ett av de mest repressiva länderna i världen, det är viktigt att ha med en röst därifrån. Och Sofi Oksanen ska tala om hur tidigare Sovjet, nu Ryssland, använder våld mot kvinnor för att tysta dem, säger Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi.
Tillsammans med sin kollega i Akademien, författare och journalisten, Ingrid Carlberg, leder hon konferensen som spelas in av Utbildningsradion (UR) och visas på SVT mer eller mindre i sin helhet om tre till fyra veckor. De biljetter som släpptes till allmänheten tog slut direkt.
– Det är svårt att tänka sig en kvalitetslitteratur utan yttrandefrihet. Allt skapande, all estetisk sanning bottnar ändå i individen och i det individuella uttrycket, säger Ingrid Carlberg.
Historiens ljus
Åsa Wikforss beskriver yttrandefriheten som "en samtida ödesfråga". Efter Berlinmurens fall 1989 gick en demokratiseringsvåg över världen, konstaterar hon. Det talades om historiens slut och demokratins seger fram till 2010–2011 då världen var som mest demokratisk, framhåller hon.
Men därefter vände utvecklingen och sedan 2019 lever majoriteten av jordens befolkning i stället i auktoritärt styrda länder där yttrandefriheten är starkt begränsad eller obefintlig, och där kritiska författare, forskare och journalister riskerar att censureras eller fängslas, skriver Akademien i sin presentation av konferensen. Stater som Ryssland har gått åt ett totalitärt håll och det kinesiska tövädret är sedan länge över.
– Och så handlar det om det här som man kallar för "autokratrisering", en stegvis nedmontering av demokratin som pågår just nu i ett 40-tal länder världen över, inklusive sex EU-länder, säger Wikforss.
TT: Polen, Ungern?
– Ja bland annat, Grekland ser inte så bra ut det heller, det räknas inte längre som en liberal demokrati. Autokratisering handlar om att man börjar begränsa de grundläggande fri- och rättigheterna, till exempel yttrandefriheten och mötesfriheten, det här är pågående och mycket oroväckande.
Högerextrema grupper
Sverige då? Varken den nya svenska spionlagen eller Rasmus Paludans koranbränningar står på konferensens dagordning.
Däremot ska den norska socialantropologen Cathrine Thorleifsson föreläsa om hur yttrandefriheten används för att undergräva just yttrandefriheten. Som antropolog har hon levt med högerextrema grupper och studerat hur dessa använder sig av den nya digitala tekniken för att skrämma människor till tystnad.
– Det kan se ut som om vi bara uppmärksammar andra delar av världen, men de här hoten som vi ser mot västvärldens demokratier, som handlar om hur starka krafter utnyttjar yttrandefriheten och demokratin, de ser vi också i Sverige, säger Ingrid Carlberg.
– Jag tänker på den här "pandemin" av hatspråk som vi sett dra över världen. Strategiska desinformationskampanjer syftar till att trasa sönder det offentliga samtalet genom att förgrova språket och höja tonläget till en nivå som inte riktigt fungerar. I en demokrati är man beroende av kompromissvilja och sansade, respektfulla samtal. Det är hela demokratins kärna.
Åsa Wikforss har skrivit om kunskapsmotstånd och om desinformationens skador på demokratin, och Ingrid Carlberg kommer i augusti med boken "Marionetterna – en berättelse om världen som politisk teater". Där letar hon sig tillbaka i historien till upprinnelsen av de påverkanskampanjer med trollfabriker som vi ser i dag. Men under sin egen yrkeskarriär har hon aldrig upplevt att yttrandefriheten i västvärldens demokratier varit satt under starkare press än nu.
– - Jag tycker att det är en väldigt oroande process som vi är inne i.
– Jag tror det är jätteviktigt att vi använder yttrandefriheten till att diskutera de här frågorna, och att vi är vaksamma, vårdar tonläget, så att hatspråket från sociala medier inte spiller över och kortsluter det offentliga samtalet.