Sällan står den översatta barnlitteraturen lika mycket i fokus som inför tillkännagivandet av Almapriset. I år kan juryn välja bland 263 nominerade från 69 länder, bland andra Afghanistan, Mongoliet och Zimbabwe. Priset har en enorm betydelse för att lyfta den översatta barnlitteraturen i Sverige, det menar Mia Österlund, litteraturvetare och ordförande för Augustprisets barn- och ungdomsboksjury.
– Inte ens mellan de nordiska länderna översätter och läser man varandra så mycket, och man skulle önska att mer av den jättefina och högkvalitativa barnlitteraturen kommer ut i fler länder, säger hon, och lägger till att Almapriset med dess globala spelplan har en särskild potential att främja översatt litteratur.
– Almapristagarnas böcker exponeras mycket, och det tillhandahålls läsguider och material för hur man kan jobba med dem, så de blir väldigt attraktiva.
Tvekar att köpa in
Utgivningen av tryckta barn- och ungdomsböcker har de senaste åren minskat något – framför allt beroende på färre översatta titlar, enligt Svenska Barnboksinstitutets senaste årliga bokprovning. Före 2010 var de översatta böckerna i majoritet. Men 2019 hade de minskat till endast 39 procent av den totala utgivningen.
Ett förlag som ändå satsar på att översätta barnlitteratur från hela världen – inklusive förra årets Almapristagare, sydkoreanska Baek Heena – är Trasten.
– Almapriset betydde jättemycket för oss, inte minst när det kom i mars förra året då vi knappt sålde en enda bok på hela månaden, på grund av coronapandemin, säger förlagschef Johannes Holmqvist.
Han vet inte exakt varför den översatta barnlitteraturen minskar, men de stora bokhandelskedjorna tvekar ofta inför att köpa in den, är hans erfarenhet. Baek Heenas första bok såldes till exempel bara i specialistbokhandlar. Efter priset gav Trasten ut två nya böcker av henne, men bokhandelskedjorna tvekade ändå.
– De var reserverade i sina inköp. Sedan har hon sålt jättebra och bokhandlarna har fått ta in fler böcker. Men det är tråkigt att det ser ut såhär, för de här böckerna är väldigt tillgängliga och uppskattade av barn.
Global läsgemenskap
Mia Österlund tror att ett pris som Almapriset stärker den globala läsgemenskapen. Hon påminner om att det också kan tilldelas en läsfrämjande rörelse – vilket kanske är viktigare än någonsin: boken kan vara en stor hjälp för barn i tider av kris.
Själv hoppas hon dock på att få upptäcka ett nytt författarskap. Hittills har spridningen på författarnas nationaliteter varit god, tycker hon.
– Men vi har en självbild i Norden att vi har en särskilt livskraftig barnlitteratur. Ändå är det inte många från Norden som har fått Almapriset. Det är lite spännande att se om det så småningom kommer en nordisk pristagare också.