Den turkiske presidentens krav för att godkänna den svenska regeringens Natoansökan förvånade henne.

– Jag förväntade mig inte den sortens utpressning från honom och Sveriges reaktion förvånade mig också. Jag trodde inte Sverige skulle falla till nivån att ens prata med honom. Han ber om att få personer utlämnade och de är inte ens särskilt viktiga för honom, säger turkiska Asli Erdogan som trots sitt efternamn inte är släkt med presidenten.

– Troligen är det hans önskan att kontrollera varenda domstol i hela världen.

Just nu har hon ett ettårigt residens på Gorkij-teatern i Berlin där man planerar en veckas arrangemang för att uppmärksamma att det har gått tio år sedan protesterna kring Gezi-parken i Istanbul. Demonstrationerna 2013, först mot en ombyggnad, växte till nationella protester mot Recep Tayyip Erdogan som avfärdade demonstranterna som "slödder" och "terrorister".

Arméoffensiv

Tre år senare, 2016, fängslades Asli Erdogan i Turkiet i samband med en razzia mot den prokurdiska och nu förbjudna tidningen Özgür Gündem som hade publicerat hennes krönikor, bland annat den om turkiska arméns offensiv i Cizre. Hon satt inspärrad i fyra månader innan hon överraskande släpptes och har sedan dess levt i exil i Tyskland. Först i fjol, i början av sommaren, frikändes hon slutligen av turkisk domstol från anklagelserna om terroristisk propaganda. Men det betyder inte att hon vågar återvända.

– - Domen betyder egentligen ingenting, de kan öppna rättsfallet igen vilken dag som helst, eller något annat fall. I Turkiet kan man få 30 år i fängelse för ingenting, i vilken som helst av mina intervjuer kan de hitta tillräckligt för ett eller två år. Jag skulle redan kunna få 500 år, hävdar hon med ett snett leende.

– Han (presidenten) älskar att säga att "ni som lämnat Turkiet, tro inte att ni är säkra". Man tycker att han inte borde bry sig, men det gör han – som om det handlade om en personlig hämnd. Han vill ha alla i sin ficka.

På svenska kommer nu hennes bok "'Requiem över en förlorad stad" som kan läsas som en exilförfattares förlust av sin gamla hemstad. Men boken publicerades första gången 2005. Asli Erdogan har numera svårt att skriva. De fyra månaderna i turkiskt fängelse försämrade hennes hälsa drastiskt. I Tyskland har hon blivit diagnostiserad med den autoimmuna reumatiska sjukdomen systemisk skleros, hennes tarmar hålls i gång med hjälp av batterier, och i maj förra året drabbades hon även av en hjärnblödning.

Inrikespolitiskt spel

Liksom svenska bedömare ser Asli Erdogan presidentens nej till en svensk Natoansökan som en del i ett inrikespolitiskt spel inför valet den 14 maj. Presidenten försöker manifestera sin makt.

Vad skulle det då betyda om oppositionens kandidat, Kemal Kilicdaroglu, skulle vinna? Asli Erdogan tror att den turkiska attityden gentemot Sveriges Natoansökan kommer att mjukna oavsett valutgången.

– Den som vinner måste samarbeta med Europa och Nato. Turkiet kan inte försvåra saker hur mycket som helst för Nato. Saker och ting kommer att mjukna. Det irrationella kommer att stoppas av verklighetens behov.

Om det var Gülen-rörelsens grundare, Fethullah Gülen, som bodde i Sverige, skulle hon ha mer förståelse för presidentens krav på att få – först 33 – nu senast 120 personer, utlämnade från Sverige till Turkiet. Gülen och presidenten är fiender på riktigt, framhåller Asli Edrogan, som tror att kraven på utlämningar från Sverige döljer något annat.

– Troligen handlar det också om framtiden. Tidigare var Tyskland eller Sverige de länder som oppositionella flydde till, också kurder. Men världen blir en hårdare plats, även för immigranter, det handlar om att stänga den dörren för framtiden.