Björn Runeborg lämnar efter sig ett långt och produktivt författarskap med 32 romaner, därtill noveller och dramatik. Ändå förblev han något av en doldis och det var också så han ville ha det.
– När jag var ung gick jag på en författarkväll med norrmannen Tarjei Vesaas i en bokhandel i Oslo. Och där satt han på en stol och sade ingenting. Bokhandlaren pratade men Vesaas skrev bara sitt namn i böckerna. Det har alltid varit ett föredöme för mig. Man ska inte ha någonting att tillägga, sade han till TT i en intervju 2016.
Färjekatastrofer
Då hade han just kommit med romanen "Estonia", en fiktion om färjekatastrofen som han associerade till en annan – Hansakatastrofen, det dödliga drama som följde när en sovjetisk torped sänkte en färja norr om Visby 1944. Merparten av de 86 personer som miste livet var gotlänningar och hos Björn Runeborg, född 1937 och uppvuxen på Gotland, satt minnet djupt.
Björn Runeborgs romaner var ofta tunna. Det lilla formatet var ett högst medvetet val.
– Jag kallar det konstnärlig ekonomi. På 150 sidor ska man kunna berätta en historia, förklarade han själv.
Vardaglig och gåtfull
Henrik Petersen, tidigare Runeborgs förläggare på Modernista, tyckte att det var passande att Facebook och Instagram kraschade just när förlaget publicerat texten om författarens bortgång. Petersen beskriver ett författarskap som kombinerade det vardagliga och enkla med något mystiskt eller gåtfullt.
– Det där sättet att skriva, tänker jag, handlar om att söka en inre kommunikation, inte med sig själv, utan med sina medmänniskor, den där inre kommunikationen, drömmandet-skrivandet som en kommunikativ process, den förlorar dagens människor genom överanvändandet av sina telefoner, den desperata, maniska telefonkommunikationen.
Henrik Petersen beskriver Björn Runeborg som en både uppfordrande och djupt respektfull människa.
– Han var sig själv, en så ärlig människa att han fick mig att känna att de flesta av oss andra inte förmår säga ett enda sant ord, hur mycket vi än försöker, medan Björn Runeborg inte kan annat än att vara absolut uppriktig, alltid. Det är väl beskrivningen av någon som är född till att vara författare.