De förenar mat och litteratur

Kärlek, svek, och... recept. Nu kommer "Rönnbär och romantik", en ny bok från feelgood-pionjärerna Eva Swedenmark och Annica Wennström.

Eva Swedenmark och Annica Wennstöm är aktuella med "Rönnbär och romantik", den sjätte delen i feelgood-serien som kretsar kring en Östersundsfamilj och deras restaurang. Pressbild.

Eva Swedenmark och Annica Wennstöm är aktuella med "Rönnbär och romantik", den sjätte delen i feelgood-serien som kretsar kring en Östersundsfamilj och deras restaurang. Pressbild.

Foto: Eva Lindblad

Litteratur2021-01-21 09:50

Litteraturhistorien kryllar av matskildringar. Konstigt vore väl annars - hur skulle all världens författare kunna utesluta något som utgör en så stor del av livet?

Hur skildringarna ser ut skiljer sig däremot åt och spänner över allt från antika gästabudsskildringar till Prousts direktkontakt med barndomen via en madeleinekaka, Fritiof Nilsson Piratens överdådiga smörgåsbord eller Torgny Lindgrens fiktiva jakt på den helt felfria pölsan.

Roman och recept

Författarduon Eva Swedenmark och Annica Wennströms "Bär"-böcker (samtliga med bär i titlarna) nöjer sig inte med att låta huvudpersonerna äta – romanerna innehåller regelrätta recept med anknytning till handlingen.

"Rönnbär och romantik" är den sjätte delen i familjekrönikan som kretsar kring en Östersundsfamilj och den populära restaurangen La Stella. Den första boken, "Smultron och svek" (2005) kom till under en Parisresa. Swedenmark och Wennström åkte till den franska huvudstaden för att skriva en ny deckare, men kom på andra tankar.

– Det var vår i Paris och vi kände bara: Nej, det här går inte ihop med mord och blod. Vi drack rosévin, åt god mat och började spåna kring den här familjen i Östersund, säger Eva Swedenmark.

Mat förenar

När första boken kom ut var feelgood-genren inte etablerad i Sverige. Inte heller författarna pratade om boken i de termerna. De såg den helt enkelt som en bok om relationer och om hur mat kan förena en familj.

– Restaurangmiljön var jätteviktig för oss. Maten fungerar ju som ett kitt i familjen: Man träffas, äter och pratar. Kanske sopar man också en del konflikter under mattan och tänker att man löser det genom att sitta där tillsammans vid bordet.

Just middagsbordet som lägereld kan nog många läsare känna igen sig i, tror hon.

– Vi har utgått från hur det har varit i våra egna familjer. Det behöver inte vara de där jättestora grälen och utbrotten. I stället tänker man kanske: "Det ordnar sig, vi lagar en god middag och så får vi se hur det blir". Mycket i livet kretsar kring köksbordet, och det kan nog många familjer känna igen sig i.

Många kapitel avslutas med regelrätta recept. Läsarna får lära sig att laga "Susannes hoppfulla kycklingfiléer med sting", "Marios nyttiga spenatpannkakor" och "Rominas peppande päronpaj", till exempel. Konceptet blev så populärt att Swedenmark och Wennström 2010 gav ut kokboken "Kärlek och käk ur La Stellas skafferi".

Vardagsrecept

Att som författare väva in recept i böckerna kräver dock inga extraordinära matkunskaper, menar Eva Swedenmark. Själv var hon "ganska bra" på att laga mat på den tiden barnen fortfarande bodde hemma.

– Men varken jag eller Annica är några professionella matlagare. Vi skriver helt enkelt om våra egna vardagsrecept som vi själva lagar. Men det är inga avancerade recept, och själv har jag blivit en jättelat matlagare. När vi arbetar med böckerna lagar vi däremot jättemycket för att testa recepten och blir kanske lite mat-trötta ett tag, men sedan är man i gång med nästa bok och blir inspirerad igen!

"Rönnbär och romantik" ges ut den 14 januari.

Fakta: Eva Swedenmark och Annica Wennström

Gav ut första boken i "bär-serien", "Smultron och svek", 2005. De följs av "Vinbär och vemod", "Hallon och hat", "Lingon och lust", "Hjortron och hjärtan" samt "Rönnbär och romantik".

Har även skrivit en rad deckare och ungdomsböcker under pseudonymen Emma Vall tillsammans med Maria Herngren, samt böcker under egna namn.


Fakta: Mer mat i litteraturen

Karen Blixen, "Babettes gästabud":

Den franska hushållerskan Babette flyr revolutionen för att tjäna hos två norska systrar. I Paris var hon känd som den bästa gourmetkocken i staden, men i Norge dröjer det 14 år innan hon till slut får visa vad hon kan vid en middag där den gästande puritanska församlingen försätts i ett saligt rus.

Marie NDiaye, "La cheffe - roman om en kock":

La cheffe kommer från enkla förhållanden i sydvästra Frankrike och skickas som 14-åring till en förmögen familj för att arbeta som hemhjälp. När kocken i familjen åker på semester tar hon över köket och förlorar sig i den kulinariska konsten. Resultatet blir en livslång passion för gastronomin.

Torgny Lindgren, "Pölsan":

Byborna i en västerbottnisk by är alla på olika vis drabbade av folksjukdomen lungsot. Två inflyttade bybor finner varandra och reser runt i nejden för att smaka den ena pölsan efter den andra. Förhållandet till sjukdomen och strävan efter att hitta den slutgiltiga, yttersta pölsan är romanens drivkrafter.

Gaius Petronius: "Trimalchios gästabud":

Petronius (smakdomare hos kejsar Nero) skrev "Satyricon", där det kanske mest kända avsnittet avhandlar Trimalchios gästabud – en antik bjudning med de mest osannolika rätter.

Muriel Barbery, "Smaken":

Pierre Arthens, världens främste gastronomikritiker, ligger för döden. Under sina sista timmar söker han desperat efter smaken framför alla andra – det sublima han en gång upplevt och aldrig glömt.

Fritiof Nilsson Piraten, "Bock i örtagård":

"Utefter brännvinsglaserna radades de salta sakerna: sju sorters sill, ansjovis i magnumburk, sardeller i kvartskista, kallt stekt fläsk och fågelbon. Följde så ålen, rökt, halstrad eller kokt i gele´. Och därefter fogades fat till fat, assiett till assiett som bitar i en inläggning, där ljusgröna garnityrblad, äggröra, gurkor och vita gurkor, rödbetor, sillsallat, röda ostar och ostar i stanniol bildade det granna inslaget i den mera färgtama massan av kallskuret, grisfötter, sylta på kalv och sylta på svinhuvud, korvar, köttbullar och hackbiffar med lök." Den inledande beskrivningen av smörgåsbordet i matsalen på Hotell Horn i Malmö har givit "Bock i örtagård" en plats i litteraturhistorien.

Marcel Proust, "På spaning efter den tid som flytt":

"Det som skälver så inom mig kan inte vara något annat än en bild, ett visuellt minne som är förbundet med denna smak och försöker tränga fram till mig tillsammans med den. Skall det någonsin nå upp till mitt klara medvetandes yta, detta fjärran minne? Men plötsligt står minnet klart för mig. Det var ju så den lilla kakbit smakade, som tant Léonie brukade ge mig efter att ha blött den i té eller lindblomsté, om söndagmorgnarna i Combray". Ett av de mest kända avsnitten av Prousts roman beskriver hur en tugga av en madeleinekaka tillsammans med en klunk lindblomste får berättarens hela barndom att väckas till liv.

Kajsa Ingemarsson, "Små citroner gula":

29-åriga Agnes förlorar såväl kärleken som jobbet på restaurangen och flyr förkrossat till föräldrahemmet. I det mörkaste ögonblicket får hon ett erbjudande om att bli delägare i den nya restaurangen "Små citroner gula", och lägger ned sin själ i det nya jobbet.

Joanne Harris, "Choklad":

Vianne Rochers chokladbutik erbjuder choklad som ger invånarna i en liten fransk by livsglädjen tillbaka. Byns präst har dock kämpat mot frestelser och sinnliga begär hela sitt liv, och Vianne och hennes choklad blir symbolen för allt han räds och föraktar.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!