Tre dagar efter Rysslands invasion spelade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj in en video av sig sjĂ€lv pĂ„ plats i landet och sade âjag Ă€r hĂ€râ, för att motbevisa ryska pĂ„stĂ„enden om att han hade flytt. Den gesten Ă€r ett perfekt exempel pĂ„ hur vi borde förstĂ„ yttrandefrihet, enligt den amerikanske historikern Timothy Snyder â som inledde Svenska Akademiens heldag om yttrandefrihet.
â Om vi tĂ€nker pĂ„ yttrandefrihet som att den har ett syfte, och att det Ă€r att man ska kunna sĂ€ga sanningen till makthavare sĂ„ blir begreppet vettigare, sade han i ett anförande dĂ€r han pekade pĂ„ att det inte bara handlar om att undanröja censur.
Vardagliga beslut om att sÀga sanningen, trots faran i det, Àr en viktig del av vad yttrandefriheten ska skydda, enligt Snyder.
MĂ„nga typer av hinder
Snyder Àr bara en av de talare som genomlyste begreppet i Akademiens regi, under den dag som leddes av ledamöterna à sa Wikforss och Ingrid Carlberg.
Han trycker pÄ att det inte Àr yttranden som ska vara fria, utan snarare talarna. Och allt frÄn ekonomiska klyftor till regelrÀtt censur stÄr i vÀgen för yttrandefriheten.
MÄnga riskerar ocksÄ hot nÀr de talar fritt.
Det vet den eritreanska journalisten och författaren Yirgalem Fisseha Mebrahtu, som godtyckligt torterades, misshandlades och fÀngslades i sex Är av landets regim.
â I Eritrea Ă€r det inte en rĂ€ttighet att vara författare, utan ett brott, sade hon under ett kĂ€nslosamt tal, dĂ€r hon slog fast att hon inte vet varken varför hon fĂ€ngslades eller till slut slĂ€pptes.
Men det Àr inte heller bara auktoritÀra stater som tystar mÀnniskor, vilket norska Cathrine Thorleifsson, professor i antropologi vittnade om.
Hon har i decennier studerat fascistiska strömningar och Àven levt i högerextrema miljöer. Hon hÀvdar att högerextrema har anvÀnt olika kriser för att sprida fascistiska idéer pÄ nya sÀtt, i ett brett transatlantiskt nÀtverk.
â Antingen det Ă€r den ekonomiska krisen, migration, pandemin eller den ryska invasionen av Ukraina sĂ„ anvĂ€nds kriserna för att sprida en avhumanisering.
Misogyn propaganda
Thorleifsson blev sjÀlv vÄldtÀkts- och mordhotad och hennes personliga uppgifter spreds pÄ nÀtet. Hon möttes av en avhumanisering som var vÀrre Àn den hon hade trÀffat pÄ i fysiska högerextrema miljöer.
â Kombinationen av anonymitet, inga regler och bristen pĂ„ moderering har gjort de oreglerade plattformarna till en samlingsplats för misogyna, vit makt-anhĂ€ngare och neonazister som sprider fascistiskt innehĂ„ll.
De misogyna inslagen Àr ocksÄ ett viktigt inslag i Putins politiska praktik och propaganda, enligt den finlÀndsk-estniska författaren Sofi Oksanen. Hon framhöll hur Ryssland konsekvent tystar kvinnor, bÄde genom propaganda och medvetna krigsbrott som vÄldtÀkt av ukrainska kvinnor. Sedan förnedras offren dessutom pÄ internet.
â De teknologiska företagen har inte ansvar för könsrelaterat vĂ„ld pĂ„ nĂ€tet, och inte stater eller förövarna heller. SĂ„ vem Ă€r ansvarig?
Trots allt hoppfull
Makthavare som Putin och USA:s tidigare president Donald Trump bryr sig inte heller om sanningen, framhÄller den brittiske journalisten Peter Pomerantsev.
SÄ vad ska vi göra nÀr mÀktiga aktörer medvetet motarbetar yttrandefrihet till förmÄn för propaganda?
Trots den dystra bilden som mÄlas upp Àr han hoppfull. KnÀckfrÄgan enligt Pomerantsev Àr hur vi överbrygger gapet mellan sanning och rÀttvisa, och han argumenterar för att det gÄr att skilja pÄ vidriga pÄstÄenden och yttranden som leder till faktiska brott. Han arbetar i projekt dÀr man försöker bevisa att krigsbrott begÄs i Ukraina genom systematiska och koordinerade desinformationskampanjer.
Han undrar ocksÄ hur vi nÄr och kommunicerar med dem som tar del av propaganda. En gemensam nÀmnare Àr att de ofta upplever att de saknar handlingsutrymme, enligt Pomerantsev.
â Vi tĂ€vlar med alla vĂ€rldens Putins och de Ă€r vĂ€ldigt mĂ„nga, för att förstĂ„ den publiken men vi mĂ„ste göra nĂ„got annat med förstĂ„elsen.
â Vi mĂ„ste skapa miljöer och system dĂ€r fakta spelar roll istĂ€llet för att jaga desinformation som vore det smĂ„ Gremlins.