Borta är mingel med tillhörande skvaller och montermöten. Årets Bokmässa kommer att utspela sig i den digitala världen, på grund av coronapandemin. Nytt för i år är att alla vanligtvis så kostsamma seminarium strömmas på mässans sajt.
– Det är väldigt roligt och en otrolig satsning att göra det här programmet trots att läget är som det är. Sedan gäller det väl att se hur många som hittar till det, men intresset är ju stort, säger Per Bergström som är förläggare på Ramus förlag.
Under 4 dagar kommer 140 digitala studiosamtal att hållas och totalt medverkar cirka 440 författare, forskare och sakkunniga. Samtalen är mer tillgängliga än vanligt, eftersom de både visas gratis och ligger kvar i ett år. Det har en särskild poäng, tycker Per Bergström.
– Det gör att folk kommer att hitta tillbaka under en längre tid. Jag satt till exempel i juni och tittade på Berlins poesifestival som då var digital, och blev lätt deprimerad när jag tittade på en föreläsning med Anne Carson och såg att 21 personer tittade live. Men för bara någon vecka sedan hade tiotusentals sett den, säger Per Bergström.
Orolig samtid i samtalen
I år ligger fokus på svensk litteratur, eftersom de långväga gästerna uteblir – även om där också finns en del utländska dragplåster, som Salman Rushdie, Jonathan Safran Foer och Valeria Luiselli. Bokmässans vd Frida Edman hoppas att fokuset på svensk litteratur kan lyfta årets debutanter.
Men Per Bergström tror att de som gynnas av mässans digitala form är de redan kända.
– Om vi är på Bokmässan och har en författare på scen som inte är så allmänt känd så kommer ändå folk och slår sig ned och sätter sig och lyssnar en stund och upptäcker den författaren – så kommer det ju inte att bli i det digitala rummet, tror han.
Mässans program är som vanligt svårt att överblicka, men den existentiella oro som har präglat hela 2020 syns också i ett brett spektrum av samtal. Åsa Linderborg och Patrik Lundberg pratar om klassamhällets återkomst och Valeria Luiselli om utsatta flyktingbarn. Jesper Weithz medverkar med ett samtal om klimathotet i litteraturen som är del av bokmässans tema "Samtiden".
– Jag har skrivit två romaner och en diktsamling som behandlar klimat och också den orättvisa världsordningen och det koloniala arvet. Nu känner jag att det samhälleliga intresset blivit större än när jag gav ut min första roman 2012, säger han.
Klimatsatir
Weithz är aktuell med romanen "2020", en satir över en framtid där klimatet har brakat ihop ännu mer, medan människorna fortfarande är upptagna med självförverkligande.
Hans bok blev märkligt aktuell i år: Jesper Weithz grämer sig över att han strök vissa partier, till exempel ett om bränder i Kalifornien som han ansåg var lite tjatigt, och om Black lives matter, som han inte trodde skulle vara tillräckligt känt för en större allmänhet.
Han tycker att det är bra att bokmässan uppmärksammar klimatet i litteraturen. Samtidigt upplever han att samtalet ofta blir begränsat till en analys av "de tio diktverk som handlar om ekologiska frågor".
– Det jag tycker är intressant är de andra hundra tusen procenten av böcker där klimatkriserna inte pågår för fullt, menar han.
Sådana finns det också gott om på Bokmässan. Programkategorin samtiden rymmer till exempel även ett samtal om "drömmen om det goda livet" där entreprenören Per Schlingman diskuterar "familjen Morelli", en ny bok om "livets goda ting – Mat, vin, kärlek – i Toscana".
TT: Vill man inte också drömma sig bort med någonting sådant när allt det här pågår?
– Absolut, det är bara fascinerande att de som kritiserar systemet som leder till klimatförändringar avfärdas som icke-realistiska när de vill förändra systemet. Man skulle ju kunna argumentera för att den riktiga science fictionberättelsen är det goda livet i Toscana som man flyger ner till över helgen liksom. Vad är realism i dessa tider? "2020" som roman kom ur insikten att jag vet hur illa det är ställt, men den värld jag ser och lever i är helt ogripbart surrealistisk, säger Jesper Weithz.