Vad handlade mordbranden på färjan Scandinavian Star om – egentligen? Branden 1990 på det överförsäkrade passagerarfartyget mellan Oslo och Fredrikshavn slutade i katastrof. 159 personer omkom – bland dem många barn.

Trots flera polisutredningar har man aldrig kunnat klargöra vilka som anlade de olika bränderna på färjan. En dokumentär lade 2020 fram nya uppgifter om ett möjligt försäkringsbedrägeri och just nu ser en parlamentarisk arbetsgrupp med danska politiker över om det går att öppna rättsfallet igen, berättar Asta Olivia Nordenhof.

Hon var två år när färjan brann. Många år senare läste hon en intervju med en av de överlevande och började tänka i termer av ett litterärt projekt. Den överlevande mannen hade förlorat sin familj i branden och vigt sitt liv åt kampen för att få myndigheterna att återuppta rättsprocessen.

"Levande trauma"

Asta Olivia Nordenhof visste redan då att hon inte skulle skriva någon "katastrofroman":

– Det har bara gått 30 år, många av dem som var på skeppet och som överlevde – och miste sina familjer – är fortfarande i livet. Det här är ett levande trauma för dem, kanske ännu mer eftersom det fortfarande är ouppklarat. Om jag skrev en roman som utspelas under branden kunde det bli respektlöst och sensationslystet, förklarar hon lika milt som bestämt.

Men vad är det då hon gör? "Pengar på fickan", den planerade romansvitens första del, handlar om Maggie och Kurt, födda på 1940-talet i samhällets absoluta underklass. Asta Olivia Nordenhofs bärande tanke kring sin septologi är att hon i varje bok ska utgå från en ekonomisk transaktion som har något med färjekatastrofen att göra. Kurt har som 55-åring fått ihop ett litet kapital som han satsar i ett rederi vars ekonomiska framtid brinner upp samtidigt med Scandinavian Star.

– Också i verkligheten fanns de här småspararna från Fyn som investerade sina pengar i rederiet och gick miste om allt. Just det är en verklig historia.

Varför då denna ekonomiska utgångspunkt för berättelserna knutna till Scandinavian Star? I nomineringen till Nordiska rådets litteraturpris tidigare i år beskrivs "Pengar på fickan" som en skildring av "den marginaliserade, senkapitalistiska människans inre och yttre liv" och av de begär som lett fram till dagens klimatkris.

– Jag har känt många människor i ekonomisk knipa. Det färgar den här romanen och säkert mina böcker framöver också. Det är så avgörande för hur vi lever.

Formade henne

Även tidigare har hon varit inne på samma tema. Asta Olivia Nordenhof fick sitt genombrott 2013 med diktsamlingen "Det enkla och det ensamma" som också den berör ett liv utan pengar. Hennes egna erfarenheter av pengabrist under en tidigare sjukdomstid har format henne som person men också påverkat hennes litterära perspektiv, berättar hon.

– Diktsamlingen handlar om att gå på socialbidrag och om det stigma som är förbundet med det och med att stå utanför arbetsmarknaden. Men den var annorlunda, i den tog jag utgångspunkt i mig själv medan det här handlar om en överordnad analys.

När hon talar om sina huvudpersoner i "Pengar på fickan" är det nästan som om de hade funnits i verkliga livet. Även om Maggie och Kurt får det materiellt bättre fortsätter den ursprungliga fattigdomen att påverka deras liv. Båda har prostituerat sig för att få ihop pengar. Den unga Maggie utsätts också flera gånger för ett sexuellt våld som sedan återkommer även i förhållandet med Kurt som trots allt älskar henne.

– Det är ju ingen naturlag, men jag tänker att de instinktivt får förtroende för varandra för att de delar erfarenheter. Men den här instinktiva förståelsen saknar ett språk. Det som verkligen karakteriserar dem är frånvaron av ett politiskt tänkande kring den egna situationen.

Rikas självförståelse

Nu då? Nästa roman är en fiktiv berättelse kring redaren och ges ut på danska i sommar. För Asta Olivia Nordenhof är den en större utmaning.

– I den första boken finns en kärlek till huvudpersonerna och en intimitet, i alla fall till Maggie. Nästa bok handlar om en person som jag rent konkret tycker att det är svårt att skriva om. Jag känner ingen som har så mycket pengar, jag vet inte hur deras tillvaro ser ut, säger hon och berättar om sina försök att få grepp om rika människors självförståelse.

– Inte för jag står fri från kapitalismen – ekonomin har satt sina spår även i mig – men jag tycker inte att det är bra. Nu måste jag sätta mig in i tankesättet hos en person som tycker att världen ser ut ungefär som den borde.