"Mitt stora vackra hat" av Elisabeth Åsbrink

Victoria Benedictsson växte upp i Skåne, gifte sig med en äldre postmästare och borde ha bleknat bort på landsbygden utan att göra avtryck i litteraturhistorien. Under pseudonymen Ernst Ahlgren gav hon ut klassikerna “Pengar” och “Fru Marianne” innan hennes liv slutade i tragik efter att ha blivit olyckligt besatt av en dansk kulturman. Elisabeth Åsbrinks grundliga skildring av Benedictssons liv spänner över 500 sidor och spås bli höstens biografi-snackis. (28/9)

“Inte alls dåligt” av Kristina Lugn

Under den värsta turbulensen kring Svenska Akademien hamnade Kristina Lugns storhet som poet och dramatiker nästan i skuggan av memet “Jag röker, ni kommer att dö”. Den postuma diktsamlingen “Inte alls dåligt”, gjord i samarbete med förläggaren Lina Rydén Reynolds, återställer förhoppningsvis ordningen igen. (4/10)

“Flicka, 1983” av Linn Ullmann

Redan i “De oroliga” skymtade den 16-åriga flickan förbi – hon som mot sin mors vilja drar i väg till Paris för en modefotografering och hamnar i en medelålders fotografs säng. I “Flicka, 1983” vävs tonåringens tankar ihop med den nu vuxna kvinnans. Norska kritiker har redan tokhyllat den nakna och brutala berättelsen. (14/10)

“Förinta” av Michel Houellebecq

Har den gamle provokatören blivit snäll – och eh, menlös? Den frågan ställde sig Johanna Frändén i sin recension av Michel Houellebecqs senaste roman. Svaret var inte entydigt, men “Förinta” som nu kommer i svensk översättning, verkar staka ut en ny, läsvärd och förvånansvärt skandalfri riktning för den franske författaren. (11/11)

“Ut ur min kropp” av Sara Meidell

Kulturjournalisten Sara Meidell debuterar med en skildring av ett liv med ätstörningar. Men berättelsen om försöken att uppnå total kontroll i livet är också en beskrivning av hur det är att vara kvinna – och kampen för att vara mer än bara en kropp. (2/11)

“Kvinna sedd bakifrån” av Jesper Wung-Sung

Vem är kvinnan som skymtar – ofta bakifrån – i Vilhelm Hammershöis målningar? Den danske författaren Jesper Wung-Sung berättar suggestivt om Ida Ilsted, Hammershöis hustru. Boken har prisats med en av Danmarks främsta litterära utmärkelser. (15/9)

“Blir du ledsen om jag dör?” av Nicolas Lunabba

Nicolas Lunabba arbetar med ungdomar i utsatta områden i Malmö och låter en dag en pojke flytta in hos honom. Debutromanen “Blir du ledsen om jag dör?” är en uppriktig skildring av vad det innebär att ta sig an någon annans barn, hur det är att på riktigt bli sedd av någon annan, men kanske främst ett brännande angeläget dokument över unga människor på skuggsidan. (15/9)

“Malma station” av Alex Schulman

Alex Schulman fortsätter att varsamt blottlägga hur kärlekslösa familjer eroderar människor, med absolut gehör för barns utsatthet. I ”Malma station” lever hemligheterna vidare i en hel släkt, som genom generationerna famlar efter smärtsamma men suddiga minnen. Det är oändligt sorgligt men med en karaktäristiskt komisk nerv. (9/9)

“Triomf” av Marlene van Niekerk

Sydafrikanska van Niekerk blev en läsarfavorit med romanen “Agaat” om den komplicerade relationen mellan den sjuka, förlamade Milla och hennes skötare Agaat som är svart. Nu kommer hennes debutroman “Triomf”, om en vit familj i full panik inför Sydafrikas första demokratiska val. “Triomf” heter också den vita förort där familjen bor, byggd på ruinerna av en svart som jämnats med marken. (28/9)

“Härkomst” av Sasa Stanisić

Vad är härkomst annat än utfallet av en lång rad slumpmässiga händelser? Det utforskar Sasa Stanisić i denna bok, som handlar om hur han som 14-åring kommer från det krigshärjade Jugoslavien till Tyskland – där politiker gör allt för att visa att han är en främling. Men var kommer han ifrån? Platsen där han växte upp heter numera Bosnien, den ena av hans föräldrar är serb och den andra bosniak. Med autofiktion, essä och saga ställer Stanisić frågor om flykt, integration och identitet. Boken tilldelades 2019 Tysklands största litteraturpris, Deutscher Buchpreis. (20/8)

"Barfotakvinnan" av Scholastique Mukasonga

Stora delar av Mukasongas släkt mördades under folkmordet i Rwanda 1994: hennes far, mor och fem av hennes syskon. Själv lyckades hon fly landet och hennes internationellt hyllade litteratur kretsar kring vittnesmål av det oerhörda som hände. Det här är en självbiografisk berättelse om Mukasongas mamma – vars kropp aldrig återfanns. Hon frammanar en förlorad mor och en utplånad kultur, med ett poetiskt språk som hämtar näring i den muntliga berättartraditionen. (3/12)