När reformationen svepte fram genom Europa drogs Sverige med. Martin Luthers lärjunge Olaus Petri kunde 1526, med kung Gustav Vasas välsignelse, ge svenskarna Bibeln på sitt eget språk.
Svenska Bibelsällskapet har nu startat projektet som ska ge Sverige en ny översättning av Nya testamentet på året fem hundra år senare.
Bland dem som fått uppdraget att arbeta med projektet märks Alva Dahl som doktorerat i nordiska språk. Hon kliver ombord i redaktionskommittén som språkvetare och stilist.
Roligt och spännande
– Det ska bli roligt och spännande. En möjlighet att både få fördjupa mig i Nya testamentets text och läsa den på ett nytt sätt, säger hon.
Lite speciellt är att hon just lämnat ifrån sig manus till en bok om författaren och översättaren Gunnel Vallqvist som arbetade under flera år med den förra översättningen, men lämnade Bibelkommissionen i protest över vad hon ansåg vara en ”orytmisk och platt” text.
– Det är lite roligt att jag fick frågan just som jag avslutat boken. I arbetet har jag fördjupat mig i allt som var svårt för Bibelkommissionens styrelse då, säger Alva Dahl.
Den förra översättningen, NT81, tog nio år att göra. Nu ska Bibelsällskapet genomföra samma process på fyra år. Generalsekreterare Anders Göranzon, 60, medger att de arbetar under en viss tidspress.
Rejäl marschfart
– Gott om tid har vi inte, det blir en rejäl marschfart, konstaterar han.
Men redan är omkring 15 procent av texten översatt genom två olika förberedande arbeten. Den nya översättningen är tänkt att hålla sig närmare den ursprungliga grekiska källtexten än vad Bibel 2000 gör. Och Anders Göranzon hoppas att man ska kunna skapa en översättning som ska accepteras brett.
– Jag räknar med att den blir ett tillskott på det svenska språkområdet, något som både skola och samhälle kan dra nytta av. Och jag hoppas på ett nyvaknat intresse för Bibeln i vårt land, säger han.
Bibelsällskapet har nu inrättat ett redaktionsråd på fyra personer, där Alva Dahl ingår. Och dessutom anlitat sex så kallade primäröversättare.
– Planen är att det mesta materialet kommer att finnas i en första version inom ett och ett halvt år.
Sedan kommer det att skapas ett översättningsråd som ska granska och bearbeta översättningsförslagen. I det rådet ska det finnas en bred representation från olika kyrkor och samfund
– På det sättet ska alla möjliga traditioner vara representerade i helheten.
Stilistiska variationer
En av dem som kommer att få en central roll i att forma det nya bibelspråket är Alva Dahl.
– Jag går in i det här med bävan, men det känns som att det finns väldigt bra förutsättningar, säger hon.
Samtidigt är hon medveten om att en bibelöversättning inte liknar något annat som hon har jobbat med tidigare.
– Det är många aspekter som måste vägas in. Vi har till exempel en uttalad ambition att spegla de bibliska texternas stilistiska variation och samtidigt inte översätta teologiska termer för spretigt, säger hon.
Och hon inser att de i någon mån måste hålla ihop texten.
– Vi måste ta hänsyn till hur texten ska användas, till exempel för högläsning i kyrkan och att den ska hålla länge.
Efter sommaren drar arbetet i gång på allvar med att forma det som är tänkt att bli en ny svenska översättning av Nya testamentet 2026.