Egentligen skulle de båda ha kommit till Sverige. Men Islands statsminister Katrín Jakobsdóttir och hennes samarbetspartner, deckarförfattaren Ragnar Jónasson, fick stanna hemma på grund av den seismiska aktivitet som pågår under staden Grindavík, några mil sydväst om huvudstaden.
– Jag kom precis tillbaka därifrån. Det är en besvärlig situation eftersom vi varit tvungna att evakuera en hel stad. Det är över 50 år sedan vi fick göra det senast, säger Katrín Jakobsdóttir.
Men det är inte eventuella vulkanutbrott samtalet ska handla om, utan deckarromanen ”Reykjavík” som nyligen kom i svensk översättning. Islands statsminister har nämligen gjort något så ovanligt som att kombinera sitt liv som regeringschef med att skriva en roman.
– Vi har känt varandra i många år och Ragnar har fortsatt tjata på mig om att vi ska skriva något tillsammans.
Hon har förstås inte haft tid. Men sen kom pandemin då även en statsministers schema ändrades.
– Plötsligt hade jag tid. Skrivandet blev en välkommen distraktion som tillät mig att tänka på annat än pandemin.
Klassisk deckarroman
”Reykjavík” är en klassisk deckarroman som handlar om hur den 15-åriga flickan Lára försvinner på Videy, en ö strax utanför Reykjavík, på 1950-talet och hur journalisten Valur Róbertsson får upp ett spår först 30 år efter Láras försvinnande. Då är året 1986. Reykjavik firar sitt 200-årsjubileum och är platsen för det stora toppmötet mellan USA:s president Ronald Reagan och Sovjetunionens ledare Michail Gorbatjov. Samtidigt är det en stad i förändring.
– Vi fick en ny tv-kanal och nya radiokanaler. Den första gallerian byggdes. Det var en händelserik tid. Vi var båda tio år då, och det var spännande att återvända till vår barndom, säger Ragnar Jónasson.
Han är en av Islands mest framgångsrika deckarförfattare med en lång rad böcker bakom sig. ”Reykjavík” är den första han skriver tillsammans med någon.
– Att skriva är ett ensamt företag. Jag ville testa något nytt och visste att Katrín länge velat skriva en bok och att vi skulle ha kul tillsammans när vi gjorde det. Så jag fortsatte tjata.
Katrín Jakobsdóttir avbryter honom och säger att Ragnar kan vara ”rätt envis”.
– Han hade rätt när han sade att jag skulle älska att skriva en deckare. Jag har skrivit oändligt mycket texter genom åren, både när jag studerade litteraturvetenskap och nu på senare år som politiker och statsminister. Men jag har aldrig njutit lika mycket av skrivandet som nu när jag fick utlopp för min kreativitet.
Förebilden Lisbeth Salander
Romanen tillägnas Agatha Christie för att hon väckte deras ”kärlek till detektivromaner”.
– Det var det enda vi kunde komma överens om, säger Ragnar och skrattar.
Ragnar Jónasson har själv översatt Agatha Christie till isländska. Katrín Jakobsdóttir säger att hon läst de flesta av deckardrottningens romaner. Men när de fått fundera en stund säger de att de nog kunde ha enats om ett annat författarnamn att dedicera romanen till.
– Stieg Larssons ”Män som hatar kvinnor” fick mig att vilja skriva, säger Ragnar Jónasson.
– För mig som feminist är Lisbeth Salander en oerhört viktig förebild, lägger Katrín Jakobsdóttir till.
– Varje gång en engelskspråkig journalist intervjuar oss brukar jag ta upp ”Män som hatar kvinnor”. Det är så absurt att titeln ansågs för provokativ för den engelska versionen. För en feminist är den svenska originaltiteln helt legendarisk.
