Medan årets Alma-pristagare Laurie Halse Anderson håller ett brandtal om vikten av barns läsning på Bokmässan i Göteborg bjuder Statens medieråd på en glimt ur sin nya rapport om barns medievanor. Lagom till årets stora läsfest visar rapporten att barn och ungas läsning ökar igen, efter åratal av krisrapporter.

– Det är ett ganska markant trendbrott i och med att vi ser det i alla åldersgrupper och bland både pojkar och flickor, säger Yvonne Andersson, fil. dr i medie- och kommunikationsvetenskap vid Statens medieråd, och författare till rapporten.

Jämfört med 2020 är skillnaden stor, understryker hon. Då var det i gruppen 13 till 16 år bara 7 procent som uppgav att de dagligen läste böcker och tidningar, vilket steg till 12 procent 2022. Bland 17-18-åringarna har det på två år gått från 8 till 14 procent.

– Så det är en stor skillnad, det är nästan dubbleringar vi pratar om.

Bra bit kvar

Siffrorna skvallrar också om att fler föräldrar har börjat prioritera högläsning, tror Yvonne Andersson. I åldersgruppen 0 till 1 år läste 24 procent dagligen 2018, då den senaste undersökningen med alla åldersgrupper gjordes. Nu är samma siffra uppe på 35 procent – vilket så klart handlar om föräldrarnas högläsning.

– Pratet och tjatet om hur viktigt det är att läsa börjar kanske faktiskt ge effekt, säger Yvonne Andersson och pekar på insatser gjorda av allt från lärare och bibliotekarier till lokala organisationer som fotbollsklubbar.

Men nivåerna är fortfarande låga om man jämför med 2012, särskilt för de äldre. I gruppen 13 till 16 år läste 20 procent dagligen 2012, men bara 12 procent år 2022. Bland 17-18-åringarna är siffrorna 23 procent jämfört med 14 procent 2022.

– Man ska verkligen inte ta resultaten som en indikation på att vi kan lägga ned, säger Yvonne Andersson.

Forskning behövs

Frågan är också vad som ligger bakom trendbrottet. Det kan man än så länge bara spekulera kring, enligt Ingela Korsell, författare, lärare och medlem i Läsrådet.

– Det behövs mer forskning på barns läs- och medievanor. Det i sig är en lässatsning. Det ingick en liten del i höstbudgeten, Svenska barnboksinstitutet fick sex miljoner extra till forskning, men det är en spottstyver. Det behövs mycket mer, säger hon.

Hon hoppas att det har skett ett trendbrott även i det okritiska förhållandet till digitala medier, till förmån för tryckta medier. Ingela Korsell nämner också de två statliga utredningar som forskar- och skolvärlden länge har försökt hålla fram, som både understryker rätten till tryckta läromedel i skolan och bemannade skolbibliotek.

– Det var utrett och färdigt med förslag och allting, säger hon och gläds över att regeringen i höstbudgeten beslutade sig för att följa förslagen.

Fler konkreta förslag

Men för att de positiva nyheterna ska hålla i sig behöver satsningarna fortsätta, framhåller Ingela Korsell. Själv har hon lämnat en lista med 14 förslag till regeringen. Bland annat tycker hon att man ska stärka litteraturen i fritidshemmens läroplan.

– Man kan tänka sig ett samarbete mellan fritidspedagoger och skolbibliotekarier. Och på fritids behöver man inte blanda in bedömning och kunskap utan kan fokusera mer på lust, säger hon.

Ingela Korsell trycker också på alla elevers rätt att få minst tre författarbesök under sin grundskoletid, något som långt ifrån alla får.

– Min spaning är att de som behöver det mest får det minst.