Ljudboksboomen är ett globalt fenomen men ingenstans är den starkare än i Skandinavien. Här håller utvecklingen på att förändra det litterära kretsloppet på flera sätt, enligt Karl Berglund, docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, – som beskriver skeendet i sin nya bok "Reading audio readers".
– Det är bara att titta på siffrorna i bokbranschen. Det strömmades igenom 45 miljoner ljudböcker förra året men bara ungefär 25 miljoner tryckta böcker såldes – det säger sig självt att det leder till stora effekter för hur vi tar till oss litteratur.
Utvecklingen påverkar bokmarknadens struktur och i slutändan vilken litteratur som skrivs och ges ut, hävdar Karl Berglund. Det internationella intresset för hans forskning är stort – eftersom ingen vet exakt hur de långsiktiga effekterna kommer att påverka litteraturen och läsningen.
Nya typer av lyssnande
Karl Berglund visar i sin kommande bok att ljudbokslyssnandet sker på nya sätt. Kanske konkurrerar ljudböckerna främst med ljudmediet snarare än med tryckta böcker, säger han men understryker också att vissa läsare förmodligen har bytt ut tryckt bokläsning mot ljudbokslyssning.
I sin forskning ser han att medan somliga lyssnar på ett sätt som liknar traditionell bokläsning, har andra på en bok i bakgrunden, mer likt hur man konsumerar radio eller podd. Det finns användare som tillbringar mycket tid på plattformarna i minuter räknat men som lyssnar på samma böcker flera gånger.
– Det är en ny typ av litteraturbruk, och vi vill jättegärna fortsätta den här forskningen för att kunna förstå vad som händer. Men en tolkning är att man använder litteraturen för att slappna av eller sova. Och att man då träder in i en trygg fiktionsvärld som man känner bra och trivs i.
De nya typerna av lyssnande påverkar också bokmarknaden. Böcker som tenderar att lyssnas klart på ger till exempel mer betalt än böcker där många slutar mitt i. Om någon lyssnar på en bok flera gånger ger även det mer pengar.
– Det där vet vi inte alls vart det kommer ta vägen. Men det kommer att få effekter, säger han.
Ai-genererade röster
Ersättningsmodellerna för ljudbokslyssning i Skandinavien har lett till massiv kritik från bland annat Författarförbundet, som anser att förlag och författare får för lite betalt. Karl Berglund håller delvis med.
– Tydligt är att förlag och författare får mindre betalt för en bok som lyssnas igenom än för en tryckt bok. Samtidigt har prenumerationsmodellen i Sverige lett till ljudbokens stora popularitet. Det har blivit ett nytt slags billigbok, säger Karl Berglund.
Han tror också att debatten om ljudboken hänger tätt ihop med vilken typ av litteratur som konsumeras där. Ljudböcker är ett forum framför allt för populärlitteraturens genrer och då primärt deckare i Sverige.
– Då är man så klart orolig om man håller på med det som kallas kvalitetslitteratur, vad händer med den om den inte får vara med på segertåget för ljudberättande?
Men Karl Berglund tror att nästa steg i utvecklingen återigen ritar om verkligheten. Nu börjar syntetiska ljudboksröster, som AI-genereras, att användas. I framtiden kan man alltså kunna välja om en ung kvinna eller en äldre man ska läsa upp boken. Om rösterna blir tillräckligt bra kommer produktionen av ljudböcker också bli billigare.
– Det kommer förmodligen att leda till att utbudet ökar, så att även smalare titlar som tidigare inte har kunnat ges ut kommer. Till exempel kvalitetslitteratur.
Datadrivna beslut
Karl Berglund tror också att förlagen och strömningsplattformarna kommer att börja analysera människors lyssnande mer, till exempel fråga sig varför många slutar lyssna på en bok vid en särskild tidpunkt.
– Jag tror att vi kommer att få se mer datadrivna förlagsbeslut.
TT: Kommer det att förändra litteraturen?
– Ja, det tror jag. Inte all litteratur och allt författande, men framför allt det som ”går bra i ljud”. Där kommer det att bli så centralt att lyckas så det är klart att man kommer att ta in den typen av läsardata.