Hans Petersson, Hans-Eric Hellberg, Barbro Lindgren – när Mårten Melin ser listan över tidigare pristagare hittar han alla barndomens favoriter.

– Det är nästan ett A till Ö över barnförfattarklassikerna. Att man får hamna i samma gäng gör mig ödmjuk. Och att någon har tyckt att det man gör är värt att prisa gör mig ännu mer sugen på att fortsätta, säger han.

Att nämnas i samband med Astrid Lindgren gör honom också glad. Han vill lyfta fram att Lindgren var en så varierad författare som skrev i många olika genrer, vilket han känner igen sig i.

– Hon skrev romaner men också noveller, verser och filmmanus. Ingen jämförelser med Astrid Lindgren i övrigt, men jag försöker också att variera mig, säger han.

Bortglömd barnpoesi

Själv har han precis avslutat sin fjärde bok i den populära serien om Skogsbingelskolan och just nu skriver han lättlästa böcker för olika läsekretsar som har svårt med läsningen. Sedan debuten för snart 20 år sedan har han förutom barn- och ungdomsromaner om vitt skilda ämnen även skrivit seriemanus samt dikt- och novellsamlingar.

Det nya priset ser han gärna som ett erkännande för barnlyriken.

– Lennart Hellsing och Siv Widerberg har väl fått priset, men på sistone är det väl inte så många som skriver poesi som har fått det. Om barnlitteraturen står i skuggan så känns barnlyriken verkligen bortglömd ibland, säger han.

"Väldigt oroväckande"

Prissumman på 100 000 kronor är också välkommen, berättar han.

– Pengar till författare, om de inte är extremt framgångsrika, betyder att man får tid att skriva. Det gör det enklare helt enkelt, säger han och fortsätter:

– Det är inte alltid som kulturen är det som kommer först när det gäller regeringars budgetar och så. Det var snarare en fet neddragning här senast.

Under de två decennier som Mårten Melin har varit verksam som barn- och ungdomsboksförfattare anser han att barnkulturen har hamnat alltmer i skymundan. När han är ute i skolor på författarbesök tycker han sig samtidigt ha märkt att både läsningen och läskunnigheten minskat markant.

– Det tycker jag är väldigt oroväckande. Regeringen kan prata om kulturkanon, men en rejäl satsning på skolbibliotek hade gjort så mycket mer för läsningen i det här landet, säger han.