Litteraturfestivalen på Louisiana i danska Humlebæk hade i år lockat namn som Joyce Carol Oates och Nobelpristagaren Abdulrazak Gurnah, men de fick båda stå i skuggan av en man: Haruki Murakami.
Den 74-årige japanen gör sällan några offentliga framträdanden, men har stått på litteraturfestivalens önskelista sedan starten 2010. När väl arrangörerna lyckades övertyga Murakami om att komma till Danmark mötte han publiken under samtliga fyra festivaldagar. Även om det var förbjudet för besökarna att fotografera honom och han gav inte heller några intervjuer.
"Är en helt vanlig människa"
Själv verkar dock Murakami finna det överraskande att människor är intresserad av honom.
– Jag är en helt vanlig människa när jag inte skriver, säger han.
Murakami fick sitt stora internationella genombrott 1987 med ”Norwegian wood” och har sedan dess varit Japans största litterära stjärna i världen. Han är översatt till runt 50 språk och flera av hans böcker har filmatiserats. Exempelvis vann ”Drive my car” kategorin bästa internationella film på Oscarsgalan 2022.
Att vara författare verkar okomplicerat för Murakami, som gav ett ödmjukt och lättsamt intryck när han intervjuades på scenen i skulpturparken på fredagskvällen.
– Jag skriver bara när jag vill. Jag har aldrig haft någon så kallad skrivkramp. Livet är enkelt, säger han och drar ner en av många skrattsalvor under kvällen.
Hans senaste bok – ”The city, and its uncertain walls” – kom ut i Japan i april och det är hans första roman på sex år. Han skrev den under pandemin, fångad bakom hemmets väggar.
– Det tog mig tre år att skriva boken.
Ges ut i Sverige 2024
Än så länge finns den endast på japanska, men planen är att den ges ut på svenska nästa år, uppger förlaget Norstedts för TT.
– Det är en berättelse om en man och hans skugga. Vid något tillfälle är de separerade, säger Murakami och förklarar att det handlar om det medvetna sinnet och det undermedvetna.
– Ibland vet man inte vad som är mannen och vad som är skuggan. De byter roller.
Allt är möjligt i Murakamis magiska realism. En brunn eller en trappa kan tillfälligt transportera romanfigurerna till en annan tidsepok eller en parallell värld.
Han vet inte alltid själv vart berättelsen är på väg under arbetsprocessen.
– Varje morgon när jag vaknar tänker jag: Vad ska hända härnäst i min berättelse? Så jag går upp klockan fyra eftersom jag är så spänd av förväntan.
Det var först när Murakami var 29 år som han insåg att han ville börja skriva. Insikten kom till honom när han var på en basebollmatch i Tokyo med sitt favoritlag Yakult Swallows.
– Det var som en uppenbarelse, som om något föll ner från himlen. Jag kunde känna att det var något viktigt och jag började skriva. Det var så jag blev författare, säger 74-åringen.
Vid tidpunkten drev han en jazzklubb tillsammans med sin fru Yoko och hans böcker innehåller mängder av referenser till jazz och klassisk musik, men även till västerländsk pop och rock.
– Allt jag vet om skrivande har jag lärt mig från musiken.
Hyllar Stockholm
Det handlar om rytm och melodi i språket. Hur allt harmoniserar. Viktigast av allt är dock improvisation, säger Murakami och nämner jazzstorheter som Charlie Parker och John Coltrane.
– När jag skriver känns det som att jag spelar ett instrument. Jag lyssnar inte på musik när jag skriver, men musiken finns i mitt huvud.
Till sin frus förtret har han 13 000 vinylskivor hemma – han berättar att 20 av dem är inköpta i Stockholm.
– Stockholm är den bästa staden om du är en vinylsamlare, men Köpenhamn är okej, säger Haruki Murakami och ler.