Det var när hon arbetade som förlagschef som Pia Printz insåg potentialen i att släppa feelgoodböcker under årets mysigaste säsong – och att låta dem utspela sig under samma tidsperiod.
– Vi på Printz Publishing gav faktiskt ut den första renodlade feelgoodjulboken i Sverige. Jag hade läst engelska julböcker och funderade på varför genren inte var lika stor i Sverige. Där har de haft fenomenet länge och det kommer säkert ut ett femtiotal nya titlar per år.
Boken som startade trenden heter "Snöfall, mirakel och frusna hjärtan" av Claire Sandy och gavs ut av Printz Publishing 2016.
– Vi fick läsa igenom en hel del för att hitta något vi ville satsa på, det finns ganska mycket dåligt i genren också. Men boken gick jättebra och året efter hängde fler förlag på.
Mysig motsats
Författaren Amanda Hellberg bor i Oxford i Storbritannien och har precis kommit ut med den tredje delen i sin romance-serie Ulltunasviten: "Jul i rampljus". Efter att ha skrivit kritikerhyllade romaner i skräck-genren fann hon den stora publiken i dess mysiga motsats.
– Jag har bott här i halva mitt liv, 25 år, och var väldigt medveten om den starka brittiska traditionen kring julsagor. Här har det alltid funnits mys-rysliga spökhistorier kring jul och det har spillt över till tv också med särskilda julavsnitt av populära serier.
Den första delen i serien, "Jul i krinolin", gavs ut 2020 och Hellberg själv beskriver det som en "revansch" efter några tuffa år med skakiga siffror.
– Boken är lite genreöverskridande med övernaturliga inslag och en flört med både Selma Lagerlöf och Charles Dickens. Alla böcker jag skriver handlar egentligen om hemsökta människor i ett hemsökt hus. Den har blivit min bästsäljande bok någonsin; nummer ett på pockettopplistan, 50 000 sålda exemplar och översatt till fem språk, säger Amanda Hellberg.
Finns risk
Men att satsa på att skriva en julbok innebär inte automatiskt att man har nosat upp formeln för en bästsäljare.
– Som trenden har sett ut de senaste åren kan det hända att man får en extra skjuts. Men det finns också en risk att behovet redan är mättat och att vi har en överutgivning. De bästa författarna kommer givetvis att klara sig ändå, men om fem år kanske det inte är självklart att en julbok garanterar försäljning, säger Pia Printz.
Både hon och Amanda Hellberg pekar på den korta period som julböckerna hamnar i fokus.
– Inga julböcker ligger i topp över årets mest sålda. Böckerna släpps ofta runt vecka 46 och säljfönstret varar till vecka 51. Det är ingen jättelång tid man har på sig att sticka ut och konkurrera. Samtidigt plockar bokhandlarna fram tidigare delar i serien och ställer bredvid min nyutkomna, vilket gör att de får leva längre, säger Amanda Hellberg.
Tindra under misteln
Julfeelgood handlar ofta om kvinnor som har drabbats av motgångar i livet och till en början är avogt inställda mot julen. Läsarna kan oftast enkelt gissa sig till hur det slutar (spoiler: lyckligt).
– Tyvärr har det blivit en formel som har satt sig lite för starkt och kan kännas "formulär 1A". Man börjar på noll och så jobbar man sig fram till det härliga i slutet att huvudpersonen som hatar julen står där och tindrar under en mistel. Men det är samma i den icke säsongsbundna feelgoodlitteraturen, att läsaren vill se en positiv utveckling, säger Pia Printz.
Amanda Hellberg må vara en julälskare av rang, men efter tre julböcker satsar hon nu på en ny serie helt befriad från bjällerklang. På frågan om hon skulle råda andra författare att skriva om julen är hon kluven.
– Om man tror att det skulle vara jättekul och supermysigt och man inget annat vill än att skriva en julbok, då ska man göra det. Så kändes det för mig, men det var inte så att jag fick något miljonförskott eller att den såldes till en massa länder med en gång. Man ska tillbringa ganska många månader i den värld man väljer att skriva om och då är det viktigt att man trivs där.