Har pandemin skapat ett bestående läsintresse eller överger svenskarna böckerna för att i stället hänge sig åt andra nu möjliga aktiviteter?
– När människor väl börjar läsa så skapar det ofta ett behov av att läsa mer, inte mindre, tror Erik Wikberg, som sammanställer den årliga bokförsäljningsstatistiken från Svenska Bokhandlareföreningen och Svenska Förläggareföreningen.
Under 2020 steg den sammanlagda bokförsäljningen med 8,7 procent vilket presenterades som något av ett rekord. Under 2021 var ökningen 6,3 procent – vilket betyder att försäljningen av fysiska böcker, ljudböcker och e-böcker för första gången översteg 5 miljarder kronor.
Mest pengar inbringar den fysiska boken (cirka 27 miljoner sålda exemplar) som står för tre fjärdedelar av marknaden.
Därmed inte sagt att alla aktörer får del av denna ökning.
– Det här ju ett genomsnitt, det betyder inte att alla förlag ökat sin försäljning med 6,3 procent konstaterar Erik Wikberg.
"Får inte skymma"
Ludvig Berggren, litteraturpolitisk talesperson på Sveriges Författarförbund gläds åt uppgången samtidigt som han ifrågasätter hur pengarna utfaller:
– Det här glädjeruset som nu kan uppstå får inte skymma det faktum att författarna och översättarna är litteraturens sämst betalda. Vi ser ju att vår yrkesgrupp har allt mindre möjlighet att erhålla skälig ersättning för sina prestationer.
TT: Vad beror det på?
– Dels tjänar författarna undermåligt på den lyssnade boken, det har att göra med att ersättningsnivåerna är oskäliga. Det här hänger ihop med hur avtalen mellan förlagen och ljudbokstjänsterna ser ut. Som det är nu har vi ingen insyn i de avtalen, vi kan inte se vad saker baseras på och därmed få en chans att förhandla upp dem.
Försäljningen ökade i alla kanaler, även i den fysiska bokhandeln som på grund av pandemins restriktioner hade ett stort tapp – 19,1 procent – under 2020. Fjolårets ökning på 4,3 procent betyder dock inte att den fysiska bokhandeln har återhämtat sig till prepandemisk nivå.
– Man måste ha lite perspektiv. Det som jag tycker är intressant med den fysiska bokhandeln är att kunderna återvänder när restriktionerna släpper, säger Erik Wikberg.
Mer mättad marknad
I dag står den fysiska bokhandeln för drygt 20 procent av försäljningen medan internetbokhandeln (bokklubbarna medräknade) – som också ökade stort under pandemin – har nästan halva marknaden.
Penningmässigt är de digitala abonnemangstjänsterna, med strömmade ljud- och e-böcker, den näst största försäljningskanalen. De senaste åren har dock den procentuella försäljningsökningen varit mindre vilket tyder på att marknaden för strömmad litteratur håller på att bli mer och mer mättad, framhåller Erik Wikberg.
– Det är inte så konstigt med tanke på hur många som redan har abonnemang. Det som hänt på tv- och filmsidan är ju att många har abonnemang på flera tjänster, det är ju fortfarande sällsynt när det gäller ljudböcker.
Samtidigt ökar fortfarande antalet strömmade e- och ljudböcker stort – i fjol totalt 44 miljoner stycken, vilket motsvarar en ökning på 22 procent.
Försäljningen av pocketböcker fortsätter samtidigt att gå ner:
– Generellt säljs ju pocketböcker väldigt mycket vid tågstationer och på flygplatser som har varit väldigt utsatta under pandemin, när man rest ovanligt lite, säger Erik Wikberg som misstänker att strömningstjänsternas ljudböcker ersätter just pocketböckerna – båda är billighetsformat.
– Men det är en spekulation.