Under onsdagen hölls ett seminarium i riksdagen om risker och möjligheter med en kulturkanon â en gemensam kulturell referensram â och kulturminister Parisa Liljestrand (M) sĂ„g det som "oerhört givande".
ââJag mĂ„ste sĂ€ga att jag har blivit Ă€nnu mer stĂ€rkt i min tro pĂ„ att en kanon kan bidra till nĂ„got i vĂ„rt samhĂ€lle i dag, att den kan fungera som en enande kraft och möjliggöra för mĂ€nniskor att göra bildningsresor och att i högre utstrĂ€ckning förstĂ„ vĂ„rt samhĂ€lle i dag â var vi Ă€r och varför, sade hon efterĂ„t till TT.
Vilka risker ser dĂ„ Parisa Liljestrand? En Ă„sikt som Ă„terkom flera gĂ„nger under seminariet var att en kanon mĂ„ste fĂ„ utvecklas och levandegöras under tid. Det var ocksĂ„ nĂ„got som Bertel Haarder â tidigare kultur- och kyrkominister i Danmark â sade att man borde ha arbetat mer med dĂ€r, berĂ€ttar hon.
ââDet Ă€r en sĂ„dan sak som jag bĂ€r med mig som blir en utmaning.
Hon ser flera anvÀndningsomrÄden för en kulturkanon men Àr inte sÀker pÄ att man mÄste slÄ fast vilka de omrÄdena Àr. I höst ska Liljestrand och hennes medarbetare börja utforma ramverket och vÀlja experter till kommittéerna som ska göra jobbet.
ââVi har varit tydliga med att i det hĂ€r fallet ska politiken hĂ„lla sig extremt lĂ„ngt frĂ„n innehĂ„llet, vi brukar prata om armlĂ€ngds avstĂ„nd, jag skulle vilja sĂ€ga att i det hĂ€r fallet handlar det om flera armlĂ€ngders avstĂ„nd.