De senaste årens negativa trend är bruten – utgivningen av barn- och ungdomsböcker ökade i fjol med 167 titlar, eller 8 procent, jämfört med föregående år och landade på 2 204 titlar. Enligt Svenska barnboksinstitutets årliga rapport finns ingen entydig förklaring till ökningen, men en bidragande faktor tros vara att förlagen har släppt på en viss återhållsamhet som präglade pandemiåren.

– Vi har fått sådana signaler från några förlag, säger Sara Lafolie, som är bibliotekarie vid Svenska barnboksinstitutet och en av flera som ligger bakom rapporten.

Värt att notera är också att det är hybridförlagen, samt de förlag som är specialiserade på lättläst, som har ökat sin utgivning mest – och att det är kopplat till en stor ökning av mängden debutanter. Antalet böcker med en eller fler debuterande upphovspersoner ökade med hela 50 procent. Debutanterna återfinns huvudsakligen bland hybridförlagen, där förlag och författare delar på den ekonomiska risken, men också hos egenutgivare, mindre utgivare och de större, etablerade förlagen.

– Fler vill satsa på att bli författare, och fler har haft tid att skriva under pandemin. I många fall är det debutanter som har haft ett särskilt ämne som de vill belysa, eller en historia som de brukar berätta för barnbarnen. Det ska bli spännande att följa upp debutanterna och se hur många som fortsätter, säger Sara Lafolie.

Utländsk litteratur minskar

Men även om helheten är positiv fortsätter den negativa trenden vad gäller översatt barn- och ungdomslitteratur. Antalet översatta titlar minskar och det som översätts är nästan bara böcker skrivna på engelska, och har så varit under en längre tid.

– Förlagen vill sälja och de vet att det är svårt med det obekanta, men som tur är finns det små förlag som har specialiserat sig på vissa språkområden, säger Sara Lafolie.

Trenden känns igen från vuxenlitteraturen, där små förlag i allt större utsträckning ser till att icke-engelsk litteratur översätts till svenska. Sara Lafolie berättar även att svensk barn- och ungdomslitteratur tenderar att inte översättas till andra språk.

– Ibland kan det vara svårt att överföra saker i utländska böcker till en svensk kontext, det kan finnas kulturella hinder. Samma sak gäller åt andra hållet, säger hon.

Sett till ämnen och tematik fortsätter svenska barnböcker att vara samtidsorienterade. Pandemin har satt sina spår – karantän och att inte kunna träffa far- och morföräldrar, och i förlängningen också hemester och fjällvandring förekom frekvent i fjolårets titlar. Klimatet och aktivism trendar också – barn som protesterar och försöker rätta till orättvisor har blivit allt vanligare.

– Vi ser också hur normen kring föräldrarollen breddas. Allt från föräldrar med allvarliga problem, till föräldrar med lite snällare problem. Från föräldrar som är sjuka eller inte klarar av att vara föräldrar, till föräldrar med mobiltelefonberoende.

Fler runda barn

Länge har utanförskap i form funktionshinder och könsidentitet varit på agendan, men nu tycks det ha normaliserats och finnas med i bakgrunden som något självklart. I stället är det nu kroppspositivism som synliggörs. Utanförskapet som det innebär att vara tjock eller på annat sätt avvika från gängse kroppsideal lyfts i bok efter bok.

– Kroppspositivismen i barnlitteraturen kan vara bilder på runda barn i bilderboken eller en historia om att tjejer går ihop och ordnar ett Luciatåg där alla får vara med, inte bara de smala och "snygga" tjejerna, säger Sara Lafolie.

Hon poängterar dock att kroppspositivism och pandemi oftast är inbakat i större berättelser om mer traditionella ämnen som familj, vänskap och skola, och ser man till genrerna är det skräck och rysare som är mest poppis, även bland de yngsta.

– Då är det oftast lite snällare rysare, men inte alltid.