Repressalierna gentemot aktivister, medier och frivilligorganisationer fortsätter att hårdna i Belarus. Det förklarar Dmitrij Strotsev i ett rum på Dramaten i Stockholm, där hans diktsamling "Belarus omkullkastat" nu för första gången ska bli teater. I dikterna skildrar han händelserna efter valet 2020, då Aleksandr Lukasjenko hävdade att han vunnit 80 procent av rösterna, varpå hundratusentals började protestera på gatorna.
– Det blir en performance och föreställning baserad på dikterna. Det är en stor ära men jag känner mig också nervös. Den här boken är väldigt värdefull för mig, och det här är en ny erfarenhet, säger han med sin lugna, lågmälda ryska.
Dmitrij Strotsev skrev en dikt om dagen om sina upplevelser under protesterna, och var mänsklig sköld när Nobelpristagaren Svetlana Aleksejivitj hotades av säkerhetsstyrkor. Nyligen tilldelades han Tucholskypriset av svenska Pen – som delas ut till en författare som har gjort särskilda insatser för yttrandefriheten.
Kallas extremism
Sedan Strotsev senast var i Sverige för att prata om sina dikter våren 2021 har många organisationer i hemlandet tvångsupplösts, berättar han. Belarus Pen-avdelning har lagts ned, liksom den belarusiska författarförening som han var medlem i.
– Situationen har försämrats. Man har stängt ner i princip alla oberoende medier.
Den stora internetportalen tut.by har tillsammans med andra medier förklarats som ”extremistisk”, trots att sajten främst rapporterade om kultur, väder och händelser i världen, enligt Strotsev. Många av medarbetarna – journalister och bokförare i en salig blandning – har i flera månader suttit fängslade anklagade för extremism.
– Det är fullständigt laglöst. Vi har kommit till en ny situation då makthavarna inte ens försöker visa någon grund för sina anklagelser, allt är helt taget ur luften.
Författare och journalister har satts i husarrest och Svetlana Aleksijevitj har tvingats flytta till Tyskland. Strotsev menar att det finns "vissa indicier" på att också han är intressant för makthavarna. Men han har inte frihetsberövats på nytt efter sin fängelsevistelse i oktober förra året.
– Och än så länge kan jag förflytta mig fritt.
Vill förstöra solidariteten
I motiveringen till Tucholskypriset kallas Strotsev "en symbol för revolutionens oförtröttliga poeter”. Men själv benämner han inte protesterna som en revolution, och i en av sina dikter skriver han: ”min hustru och jag är inga revolutionärer”.
Strotsev understryker att de flesta belarusier har protesterat fredligt – och att deras enda krav gentemot makthavarna har varit att de ska agera enligt nuvarande konstitution och författning. Han står också fast vid att sammanhållningen är folkets viktigaste vapen – den solidariteten är ett stort hot för makthavarna.
– Det är det de försöker att hacka sönder, de vill bryta banden så att folk inte agerar gemensamt och solidariskt med varandra, säger han.
Förföljelserna omfattar nu alla möjliga områden, på alla nivåer, hävdar Strotsev, som berättar att makthavarna har börjat stänga ner även helt opolitiska organisationer.
– Det händer alla möjliga föreningar, till exempel en förening för fågelskådning och diverse kvinnojourer. Till och med personer som bara har försökt starta föreläsningar eller verksamheter för barn – allt som på något sätt förenar människor misstänkliggörs nu som en extremistisk verksamhet.
Flyktingar i kläm
Dmitrij Strotsev beklagar också situationen vid gränsen mellan Polen och Belarus, där tusentals migranter sitter fast sedan början av november. Dels efterlyser han en tydligare gemensam flyktingpolitik av EU.
– Men det går inte att hjälpa migranterna om man inte hjälper Belarus, säger Strotsev och tycker att det här belyser de belarusiska makthavarnas inställning.
– Tusentals människor tvingas sova på bara marken vid gränsen, och tusentals belarusier sover på betonggolv i fängelser och häkten. Det visar vilken attityd makthavarna har gentemot enskilda individer.