På lördag kliver ukrainska Maria Sur ut på scenen i Saab Arena i Linköping inför flera miljoner svenska tv-tittare.
– Jag längtar så mycket efter att få stå på scenen och uppträda, säger Maria Sur till TT.
Hon sitter på ett skivbolagskontor i Stockholm och det är en vecka kvar till den andra deltävlingen. Maria Sur pratar engelska. Svenska talar hon "pyttelite" än så länge, även om hon förstår det mesta som sägs.
Det är mindre än ett år sedan som hon bodde med sina föräldrar i Zaporizjzja i sydöstra Ukraina. Då hade hon som 17-åring precis varit med i ukrainska "The voice" och var redo att ta sina första steg i artistkarriären.
I stället kom den ryska invasionen den 24 februari.
Några dagar efter krigsutbrottet rasade strider i utkanterna av hemstaden. Maria och mamman flydde till Polen, sedan vidare till Sverige där hennes moster bor sedan flera år. Pappan blev kvar i Ukraina.
Googlade artister
Det var en uppslitande tid och Maria Sur grät mycket, berättar hon. Men även om kriget hade slagit tillvaron i spillror tänkte hon inte överge artistdrömmarna.
Med hjälp av Google letade hon sig fram till artister och andra viktiga personer i den svenska musikbranschen, och tog kontakt med dem.
Bara en svarade – Sarah Dawn Finer. Men med hennes hjälp fick Maria Sur plats som en av artisterna vid insamlingsgalan "Hela Sverige skramlar för Ukraina". Där stal hon showen med en version av Destiny's Childs "Survivor". Skivbolagsjätten Warner fick upp ögonen och nu har hon en musikkarriär i Sverige.
– Det är en galen historia. Det är svårt att förklara, det är som att jag läser en bok om mitt eget liv. Den har två sidor. Den ena är väldigt sorglig och den andra är fantastisk, säger hon.
"Musiken läker"
Nu försöker hon att hålla sig så upptagen som möjligt med artisteriet och med studierna – hon pluggar på distans i Ukraina parallellt med svenska skolan. Livet i Sverige är bra, intygar hon, men emellanåt känns tillvaron svår.
– Ibland får jag sammanbrott på grund av situationen i mitt hemland och med min pappa. Det är svårt att vara ifrån varandra, säger hon.
– Men musiken läker mig. Den hjälper mig att inte ge upp och den hindrar mig från att bara sitta och tänka på dåliga saker, fortsätter hon.
Hon pratar med sin pappa nästan varje dag. I alla fall när det finns el och internet.
– Han är så stolt över mig. Han är nog mitt största fan, säger hon.
Dessutom kommer det stöd från många fans i Ukraina, berättar hon.
– Det är många som är imponerade över att jag ska vara med i Mello. Jag har min ukrainska identitet och om jag skulle gå vidare och vinna så skulle jag representera två länder. Jag har både Ukraina och Sverige i mitt hjärta.
"Handlar om mig"
Låten i Melodifestivalen heter "Never give up". Den är skriven av Anderz Wrethov och Laurell Barker och är en ballad om att fortsätta kämpa för sina drömmar även om livet är svårt och jobbiga saker händer. Hon tycker att den passar henne perfekt.
– Jag är så glad och tacksam för att jag har den här låten. Den handlar verkligen om mig och om min resa. Den blir som en historia för folk där jag ska visa mina innersta känslor och berätta vad jag har gått igenom.
Drömmarna om att stå på scen har hon haft sedan hon var i åttaårsåldern. Föräldrarna är inte särskilt musikaliska och artisteri var inget hon hade tänkt på, men när hon råkade se en konsert tillsammans med sin mamma hände något.
– Det var några barn i min ålder som sjöng och dansade på en scen och plötsligt var det som att det bara slog mig i huvudet. Jag sade till mamma, "okej, jag ska bli en sångerska". Efter det visste jag precis vad jag ville göra.