Det är slutsatserna i en fördjupad förstudie som ledningen för Statens museer för världskultur nu har tagit emot. Bakgrunden är den analys som Statskontoret gjorde 2015 och som visade att allt för stor andel av myndighetens pengar går till lokal- och personalkostnader och för lite till själva verksamheten. Samtidigt har flera av dagens lokaler stora brister.
Den fördjupade förstudien har gjorts tillsammans med en chefsgrupp från Världskulturmuseerna och delar av personalen har varit delaktig genom beskrivningar av verksamheten.
– Man kan konstatera att det här är ett gediget och omfattande arbete som gjorts, vilket också speglar komplexiteten i den här frågan, säger överintendenten Ann Follin som betonar att museernas långsiktiga ansvar kräver en dito lokallösning.
– I vårt fall förvaltar vi helt oersättliga föremål och ett kulturarv för kommande generationer, egentligen för hela världens medborgare.
Inget alternativ
Ledningen för Världskulturmuseerna ska nu "i närtid" bestämma sig för vilka av förstudiens nio alternativ som man ska gå vidare med. Att låta lokalerna vara oförändrade är inget alternativ, enligt Follin.
Enligt förstudien vore det mest fördelaktigt att ha all verksamhet på ett och samma ställe. Bara museernas samlingar med 450 000 föremål är i dag utspridda på sju olika platser. Förutom samlingar och utställningslokaler skulle man då också ha kunskapscenter med ateljéer, forskarrum, bibliotek, arkiv och fotostudior på samma plats. Slakthusområdet, Norra Djurgårdsstaden och Gärdet presenteras som möjliga lokaliseringar. Om man väljer Gärdet intill Etnografiska museet krävs ett nybyggt magasin och en paviljong.
– Det är definitivt ett förslag som är värt att titta vidare på, men vi har inte bestämt vilka de förslag som vi går vidare med blir ännu. Det kan också bli hybrider mellan de alternativ som presenteras i rapporten, säger Follin.
Tre museer eller ett
Skulle all verksamhet på ett ställe då innebära att dagens tre museer i stället blir ett gemensamt världskulturmuseum i Stockholm? Just den frågan behandlas inte i förstudien.
– Vi arbetar i en myndighetsgemensam organisation redan i dag, och den här utredningen har fokus just på lokaler. Hur museernas publika utbud kan utvecklas är nästa fråga, den återstår att belysa, säger Ann Follin som också framhåller att museerna aldrig varit statiska enheter utan alltid varit "under ständig utveckling".
Ledamöterna i riksdagens kulturutskott informerades under tisdag. Effektiviseringarna består av att mindre personal krävs för drift men också i att man kan arbeta på ett effektivare sätt i mer ändamålsenliga lokaler, enligt Ann Follin.
– En väldigt viktig sak är att frigöra medel för att kunna utveckla verksamheten.
TT: När tror du att de nya lokalerna och den nya organisationen kommer att vara färdiga?
– Det kan jag inte svara på. Men vi jobbar redan i dag på att utveckla våra samlingar, det står inte stilla på något sätt.