På gården utanför Avesta i Dalarna producerar Amanda Bergman och partnern Petter Winnberg just nu runt 20–40 ton mjöl och en soloskiva. Artisteriet innebär ett flängigt liv med mycket kreativitet, jordbrukssysslorna kräver stabilitet och kroppsarbete – för Amanda Bergman har båda delarna varit självklara inslag i livet.
– Jag har full förståelse för människor som väljer att bo i staden, men jag har själv aldrig fattat grejen. Många tror att man blir en enstöring om man flyttar ut på landet, men du blir inte en amöba, du är fortfarande du, säger hon.
Paret köpte den Bullerby-liknande 1800-talsgården utanför Avesta för ett par år sedan, för att testa på jordbrukslivet ett år, utan barn eller djur att ta hänsyn till.
– Vi skrev på kontraktet på en fredag, och på måndagen började jag spy. Då var det kört, då var jag gravid. Sedan tyckte folk att vi hade mycket plats och sade "klart att ni ska ha höns". En kompis hörde av sig: "Jag har hittat får, kan jag ställa dem hos er?" Sedan gick det utför, berättar Amanda Bergman.
Nu är de uppe i 120 höns, 3 baggar och 26 tackor. Dessutom delar paret ett antal fjällkor, eller "indie-kor", som Amanda Bergman kallar allmoge-rasen, med grannarna. Delar av inkomsterna från musiken använder de för att driva ett hållbart jordbruk, något som är svårt utan en extra inkomstkälla.
Härmat Shakira
När Amason släppte debutalbumet "Sky city" 2015 kallades de för en supergrupp, där medlemmarna kommer från bland annat Miike Snow och Dungen. Sedan dess har bandet vunnit flera Grammisar, gett ut tre fullängdare och klivit rakt in i folkligheten som husband i SVT:s "På spåret".
Amanda Bergman har i sin tur kallats för "Sveriges bästa röst" – trots att hon bara har tagit en sånglektion i sitt liv.
TT: Vad är hemligheten?
– Jag har fulsjungit. Cyklat och sjungit, härmat Shakira. För det mesta går jag runt och låter, oftast illa. Så har jag smygtränat upp resurser som jag kan använda i ett konstnärligt uttryck, säger hon.
Trots att det var en självklarhet för Amanda Bergman att satsa på musiken, har hon aldrig känt sig bekväm i rollen som frontperson. När hon klev in i den professionella delen av musikbranschen blev hon förvånad över att folk verkade kunna spela live utan att få ångest. För henne ledde artisteriet så småningom till utmattning, och senare, till en ny syn på sina livespelningar.
– Jag tog ganska mycket skada av att min oförmåga att hantera det, jag mådde inte bra, fick ångest och blev utbränd. När man har blivit det x antal gånger kommer man till en punkt att "vad fan, nu får det räcka, nu får jag styra upp det här".
– Det har lett fram till att jag är mer kompromisslös. Det är inte värt det om det får de här konsekvenserna, säger hon.
Jobbar på soloalbum
När paret var på jakt efter en jordbruksfastighet hade de ett kriterium som inte rörde bondelivet (Amanda Bergman frågar sig om det är en arbetsskada): Är det möjligt att arrangera konserter här?
Nu har de sedan tre år tillbaka hållit i konsertkvällar under namnet Rockbonden i en av ladorna på gården, i år gästade av artister som Moonica Mac, David Ritschard och Hannes.
– Vi tycker att det är viktigt att skapa kvalitativa miljöer för spelställen som inte ligger i storstäderna. Vi har själva erfarenhet av att det är ett stort problem när det inte finns, säger Amanda Bergman.
Parallellt med jordbruket arbetar hon med ett nytt självbetitlat soloalbum som Petter Winnberg producerar, en uppföljare till "Docks" från 2016. Amanda Bergman beskriver det som mer åt "datarock"-hållet, jämfört med den mer organiska, livebaserade solodebuten.
Hon konstaterar att det är toppen att vara kollega med sin partner, men att det också kräver mycket av dem som par.
– Vi kan inte tillåtas slarva för mycket med vår relation, det är för mycket som står på spel, säger Amanda Bergman och fortsätter:
– Vi har en veranda där man hänger och snackar igenom saker, det får inte lämnas sura korvar någonstans, det har man inte tid med.