Men ändå bär Sampha sin farfar med sig – genom namnet, genom generna, genom gamla historier och genom sina egna fantasier. Familjeband är ett centralt tema för albumet, berättar han. Känslan av att hänga ihop med dem som kommer före och dem som kommer efter. Hans egen genealogi genom ett filter av magisk realism.

– Jag har förlorat mina föräldrar och den enda kopplingen jag har till dem är i mina tankar genom minnet. Men jag känner deras närvaro i min dotter, och när jag ser mig själv i spegeln ser jag dem också. Det är som ett motgift till existentiell smärta, tanken på att ditt medvetande kommer att gå upp i rök, säger Sampha med lågmäld Londondialekt i en musikstudio i Stockholm dit han rest för att marknadsföra albumet.

Förra skivan från 2017 kom till när Sampha sörjde sin mamma som gått bort i cancer, och han sjöng om hur det kändes att spela på pianot i hennes hus. Det nya albumet är inte lika sorgligt. En av anledningarna till det är att han för tre år sedan blev pappa.

"Har påverkat allt"

– Det var inte som att min dotter föddes och allt plötsligt bara blev eufori och vårblommor. Det var mer bara insikten att jag var tvungen att ta hand om ett nytt liv. Det har påverkat allt. Inte bara praktiskt, eftersom jag är tvungen att jobba på nya sätt nu, men det är också bara otroligt vackert med den här nya relationen som bara växer och blir djupare med tiden, säger han.

Många har nog hört Sampha i andra artisters låtar. Britten är en eftertraktad gästsångare och han har lånat ut sin soulstämma till världsstjärnor som Drake, Kendrick Lamar och Solange. Att hoppa in hos andra är något som han fortfarande uppskattar.

– På sistone har jag fått jobba med folk som jag har velat jobba med väldigt länge, och jag har några kommande saker planerade. Jag gillar speciellt att man kan vara i samma rum som dem man jobbar med nu igen. Det blir så stor skillnad när man kan ses på riktigt och det betyder mycket för musiken när man kan ta in nyanser hos varandra.

"Musiksoppa"

Samtidigt ser han allt oftare sig själv som låtskrivare och producent i första hand snarare än som sångare. Ljudmässigt rör sig nya skivan i en rörlig gränsmark av digitala och analoga ljud – mellan beats och syntar och piano, orkesterstråkar och hans egen falsett.

– Det mesta har handlat om att hitta nya och intressanta sätt att skapa musik på, som att kontrollera akustiska instrument som piano och trummor på elektronisk väg – som att det är en robot som spelar de akustiska instrumenten. Med tiden har jag fått tillräckligt med musikaliskt självförtroende att våga ta det hela vägen, säger han.

– Det är ett livs samlad erfarenhet som hamnar i den här musiksoppan.

"Lahai" släpps 20 oktober.