Antalet sökande arrangörer, ensembler och grupper – cirka 2 200 – är ungefär lika många som de som sökte i våras. Den stora skillnaden är det sökta beloppet. Vårens ansökningar om sammanlagt 760 miljoner kronor har nu stigit till drygt 1,8 miljarder kronor. Det är mer än fyra gånger större än de 400 miljoner kronor som Kulturrådet nu fördelat i den första omgången av höstens krisstöd.
– Musiken är ännu mer dominant nu, och det är inte så konstigt med tanke på alla inställda festivaler, säger Kajsa Ravin, Kulturrådets generaldirektör.
Astrid Lindgrens värld och Sweden Rock som får högsta möjliga belopp, 10 miljoner kronor, redovisar uteblivna intäkter på 103 respektive 75 miljoner kronor.
Hård kritik
Från musikbranschen kommer dock hård kritik för att Kulturrådet inte har beviljat stöd upp till de maxgränser som regeringen har formulerat i förordningen och som också tillämpades i våras. Svensk Live hävdar i ett pressmeddelande att "regeringen mer än halverar det utlovade krisstödet". "Det är ansvarslöst och rättsosäkert. Gör om och gör rätt, så att arrangörer som skulle gjort konserter och festivaler under sommaren får de medel som utlovats, det vill säga samma nivåer som gällde vid stödfördelningen i våras", skriver branschorganisationen.
– Vi har 400 miljoner att fördela, och vi kan inte tillämpa den förordningen för då räcker inte pengarna, då skulle vi ha behövt mer än dubbelt så mycket pengar. Det fanns ett ställningstagande från Kulturrådets styrelse att det var viktigare att stödet skulle nå fler, säger Kajsa Ravin.
För branschen betyder det att man fick mindre pengar än förväntat, säger Henrik Berndtson, vd på Blixten & Co, vars företag får 7,52 miljoner kronor för ett inkomstbortfall på drygt 30 miljoner kronor.
– Det kan ju låta förmätet från oss som är en av de aktörer som fick mest, det är inte så att vi är giriga. Men vår verksamhet bygger på planering, vi går på så mycket sparlåga vi kan, vi försöker bara hålla ut. Vi är tacksamma och glada för det vi får, men förutsättningarna förändras för att man har underskattat behovet, säger han och hoppas på mer stöd från regeringen.
Stort behov
Rent generellt är behovet av krisstöd mycket stort och betydligt större än de resurser som finns att fördela, framhåller även Kajsa Ravin.
TT: Hur bråttom är det för regeringen att presentera nya stöd?
– Om man frågar kultursektorn behöver det ske omedelbart. Vi hör talas om många extrema situationer där det inte går att betala räkningar och få mat på bordet för enskilda konstnärer, som är de mest utsatta. Där tror jag att varje dag gör skillnad, men som myndighet behöver vi både hantera den kris som är här och nu och förbereda framtiden, säger Kajsa Ravin.
Samtidigt som hon tycker att stat, regioner och kommuner tar ansvar beskriver hon krisen som akut.
– Sedan är problemet att vi inte vet när kulturverksamheter kan starta igen och ha ett mer normalt läge och få intäkter.
Samma summa till enskilda
Samtidigt har Konstnärsnämnden fördelat sitt stöd till enskilda kulturutövare: 4 351 personer får 50 200 kronor vardera.
– Det här är människor med så låga lönenivåer att man bara vill gråta, säger Anna Söderbäck, Konstnärsnämndens direktör.
Nämnden har fördelat 220 miljoner kronor till professionellt verksamma inom musik, form och bild, film, teater, dans och cirkus. Medan förlorad inkomst avgjorde vårens krisstöd har man nu tittat på ekonomiska behov och konstnärlig kvalitet. Totalt sökte 4 701 personer.
– Med tanke på hur stort behovet är hade vi väntat oss det dubbla. Kanske trodde man att stödet var likadant som i våras och att man inte kunde söka. Men det kan också, tror jag, vara så att många är så deprimerade och nedslagna att man inte ens orkar söka.